- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Adertonde årgången. 1928 /
119

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Moderna kommunikationsmedel på klassisk mark. Av Natan Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERNA KOMMUNIKATIONSMEDEL PÅ KLASSISK MARK 119

är det helt visst billigare att åka tåg i Grekland än i något
annat land. Och än billigare ha landets barn förstått göra det.
Ser man efter när konduktören kommer, skall man märka, att
varannan resande har ett eller annat papper, varmed han reser
för halv biljett. Därom är nu ej annat än gott att säga, helst
som jag såsom arkeolog åtnjutit samma förmån! Men i början
undrade jag, om det var så även i Grekland som malicen
påstår att det varit i Italien innan Mussolini, att de flesta
italienare åkte gratis och endast utlänningar bestodo sig med lyxen
av biljett!

Det gjordes i fjol ett försök att utvidga
Peloponnesos-järn-vägen ända fram till Sparta. Pangalos, som var angelägen om
att ge landet goda vägar och tåg, hade därmed återupptagit en
gammal plan — på alla Greklandskartor från århundradets
början står linjen angiven som ett projekt. Men med honom föll
det hela. Och kanske skall Sparta alltid förbli lika
svårtillgängligt som i forntiden bakom sina fjällväggar.

Men där ännu ej och kanske aldrig slipers kunna fmna ett
tillräckligt tryggt underlag eller rälsen ett tillräckligt horisontalt
läge, förmedlas den snabbare förbindelsen mellan städerna och
byarna inne i bergstrakterna och kusten — för så vitt där finnes
någon tillstymmelse till vad som fått namn, heder och
värdighet av körväg — av bilar. För få länder i världen innebär
bilen en sådan verklig välsignelse som för Grekland. Jag har
ej lyckats få tag i någon statistisk uppgift över antalet bilar i
hela landet, men jag tror ej att jag överdriver om jag påstår,
att där finns förhållandevis mera bilar än i de flesta andra
europeiska länder. Ford måste ha förtjänat grova pengar där.
För ett par år sedan kunde man nästan tro, att han fått
statsmonopol på Grekland. Man såg aldrig annat än Fordbilar.
Det är nu också ett märke, som utmärkt ägnar sig för dess
kuperade terräng. Inne i landet betyder automobil — grekerna
kalla det autokinito; de ha således ett rent grekiskt namn och
ej som hela den övriga världen en bastard på latin och
grekiska — nästan alltid detsamma som omnibus. Varje slags
märke, storlek och typ användes. Man sätter bara på ett annat
karosseri, och sen stoppar man gladeligen in en 10—12
personer jämte allt deras bagage i den till 3- eller 5-sitsig vagn från
begynnelsen ämnade Fordkärran.

Men även fullt moderna och bekväma bilbussar ser man, i
9. Svensk Tidskrift 1928.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 20:48:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1928/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free