Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den nya flickskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 237
klassiga flickskolan, har alltså trängts undan till förmån för en för
flickor ej anpassad och ej särskilt lämplig skolty.p.
Det är mot denna bakgrund, som det förslag om kommunala
flickskolor, som förelagts årets riksdag, bör ses. Tanken på denna nya
flickskoleorganisation framfördes redan vid föregående års riksdag, och
i skolbeslutet ingick också en skrivelse till K. Maj:t om utredning
och förslag i denna fråga. Tanken vann anslutning från såväl
majoriteten som reservanterna i Skolutskottet. Men gällde det för dessa
senare att härmed »säkerställa en med den nuvarande flickskolan
väsentligen överensstämmande, för flickor särskilt lämpad skolform
inom den allmänna skolorganisationen», angavs syftet med detta
uppslag mera svävande i utskottsutlåtandet och riksdagsbeslutet, och i
den socialdemokratiska partimotionen hade man gått in för en
fem-årig kommunal flickskola, vilande på den 6-åriga bottenskolan, en
skolform alltså, som på intet sätt kunde ersätta vår nuvarande högre
flickskola. Det kan med tillfredsställelse konstateras, att det nu
framlagda förslaget om kommunala flickskolor icke följt dessa av våra
socialdemokratiska skolpolitiker utstakade riktlinjer och att förslaget
utformats på ett sätt, som bör vara ägnat att i viss mån motverka
de ovan berörda konsekvenserna av 1927 års skolreform.
Förslaget avser, att genom en samverkan mellan stat och kommun
inom skolorganisationen säkerställa en särskild högre flickskola med
det bildningsmål, som i vårt land hittills företrätts av de
åttaklas-siga flickskolorna. För detta syftes vinnande kräves först och främst,
att skolan får tillräcklig tid till sitt förfogande. Tanken på en
fem-årig skola har därför fått förfalla. Den kommunala flickskolan skall
överallt inrättas med en sjuårig och en sexårig lärokurs, anknytande
till folkskolans fjärde, resp. sjätte klasser. Vid skolor med blott en
serie klassavdelningar skola dessa båda lärokurser upprättas förenade,
d. v. s. lärjungar från folkskolans fjärde klass vinna inträde i den
sjuåriga, skolans första klass, under det att lärjungar från folkskolans
sjätte klass vinna inträde i dess andra klass. För dessa senare skall
sedan skild undervisning anordnas i tyska med större timtal än för
övriga elever, som redan ett år undervisats i ämnet. Detta
möjliggöres genom motsvarande minskning i timtalet för vissa andra ämnen,
i vilka de inhämtat större kurser under sin två år längre
grundskoletid. — Vid skolor med två eller flera serier klassavdelningar skola
de båda lärokurserna anordnas fristående, alltså med minst en linje
med sjuårig och en linje med sexårig lärokurs. Härmed har
botten-skolefrågan för denna nya skola lösts på ett sätt, som tillgodoser alla
befogade intressen, och man kan endast beklaga, att denna fråga icke
ordnats på liknande sätt för läroverkens del.
Rörande den nya flickskolans inre organisation innehåller förslaget
en hel del nyheter, gående ut på bl. a. en större koncentration av
de teoretiska studierna och ett större utrymme för praktiska ämnen.
Under skolans två sista år skall undervisningen sålunda anordnas
antingen på både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller
på endera av dessa linjer. Studierna å båda dessa linjer skola 0111-
18*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
