Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Bernhard Estlanders Castrén-biografi. Av Ragnar Numelin - B. Estlander: Mathias Alexander Castrén, hans resor och forskningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fosterländsk karaktär, som drömmer om ett självständigare Finland
och blir en väckare för det nationella uppvaknandet, var Castrén en
värdig medlem i den krets av kulturpersonligheter, där övriga
markeras av namn som Runeberg, Topelius, Tengström, Snellman,
Lönnrot m. fl.
En utförligare biografi över Castrén har hittills saknats. D:r
Estlander säger i företalet till sitt senaste jul utkomna arbete, att det ej
har ett vetenskapligt syfte. Men Estlanders gedigna insikter i inte
minst Finlands historia och hans sällsynt levande framställningskonst,
som kanske nått längst i hans även i Skandinavien så välkända Elva
årtionden av Finlands historia, borga för ett både
självständigt och vetenskapligt säkert grepp på ämnet.
Boken om M. A. Castrén har också blivit betydligt mer än en
vanlig levnadsteckning, det är ett arbete med vida utsyner över Finlands
samtida historia — en rätt så märklig kulturpolitisk brytningstid i
medlet av förra seklet. Tanken går ej sällan vid läsningen av
Estlanders arbete till Reins briljanta Snellmanbiografi — ämnet är ju
också besläktat — en av de bästa levnadsteckningar, och betydligt
mer än det, som sett dagen i Finland.
»Norrskenet sprakade och stjärnorna gnistrade i kölden den
midvinterdag då M. A. Castrén föddes på Tervola prästgård, icke långt
under polcirkeln, den 2 december 1813». Dessa Estlanders
inledningsord till levnadsteckningen giva både en upptakt till hans stil och giva
fonden till Castréns lapska bergtagenhet. »Middagsnorrskenet under
vintern och midnattssolen under sommaren», säger J. V. Snellman,
»lurade vid Castréns vagga».
Det är få men starka kulturpersonligheter som växt upp vid den
lapska vildmarksgränsen. Bestämmande intryck för livet måste denna
miljö utöva på mottagliga själar.
Naturen i Tervola i Kemi älvdal har en storslagen skönhet: den
mäktiga, skummande storälven, något högre upp vid Kemi och
Ounasälvars möte vid Rovaniemi, Ounasvaara, den första utlöparen av den
lapska fjällvärlden, en miljö tämligen lik det svenska Pajala, som
Fredrik Böök så träffande skildrat i Resan genom Sverige och om
vilken natur han med rätta anmärker, att den måtte vara tjusande
härlig att växa upp i som barn. Otvivelaktigt har också
Kemiälvlandskapet utövat ett starkt intryck på den receptive unge Castrén,
liksom traktens klimat inneburit en god härdning för
forskningsfärderna i Lappland och Sibirien.
Vid Castréns födelse var höga Norden betydligt mer avlägsen än
nu, när järnvägen drar fram förbi Tervola till Rovaniemi och inom
kort längre norrut till Kemiträsk samt landsvägarna fortsätta upp till
Ishavskusten. Finland var då nyss lagt under rysk värjo, kulturlivet
lamslaget; landets enda i Åbo utkommande tidning hade åttio mil att
färdas i postväskan innan den hamnade upp till staden Kemi, där
den först cirkulerade i herrskapsfamiljerna förrän den så slutligen
nådde Tervola prästgård. Klyftan mellan överklass och underklass
var ofta skriande stor, bildnings- och ämbetsspråket var svenska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
