- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
528

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige i Diderots encyklopedi. Av Ruben G:son Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en av de äldsta koranhandskrifterna. Boucher d’Argis nämnde i
artikeln Droit som de viktigaste svenska lagstiftarna Zamolxis,
Ingon II, Canut II, Jerlerus, Birgerus och Christophle (!).
Artikeln Geografi redogör litet för den svenska kartografin, nämner
Olaus Magnus som landets förste, vidare Andreas Bureus som
»le pére de la géographie suédoise» och Carl Gripenheim
(Gripenhielm) som lantmäteriets chef under Karl XI. Den moraliska
artikeln Gloire, av Marmontel, framhåller Alexander den store
och Karl XII som olycksbringande, hårda krigare men slutar
fromt med en önskan, att den senares historia endast måtte
»perpétuer ses vertus». Även Voltaire omnämner honom i den
lilla artikeln Histoire. På Monnaie citeras Elias Brenner.
Obegripligt är, att artikeln Journal i Sverige känner blott »un journal,
sous le titre de Magasin de Stockholm» (?). De svenska gruvorna,
särskilt koppargruvorna påstås vara Europas mest kända. I art.
Neige omtalas de stora snöfallen i Smalande och Olaus Magnus’
berättelser om att snön och månskenet göra vinternätterna ljusa
i Sverige. Utförligt och intresserat redogöres i art. Mer för de
svenska undersökningarna om landhöjningen och tvisten om
dess förklaring, med omnämnande av Olof von Dalin, le savant
géometre Celsius, Rudman, le célebre Linnaeus, Browallius,
Cronstedt och Wallerius. Det var den vetenskapliga, antiteologiska
andan i denna strid, som framkallade encyklopedisternas intresse.

Endast två svenska vetenskapsmän citeras oftare. Den ene var
mineralogen Johan Gottschalk Wallerius, vilken är den alla
överskuggande auktoriteten för artiklarna i denna vetenskap. Den
andre var Linné. Han var emellertid allt annat än väl anskriven
hos sina fackkolleger. Buffon, som skrev den vidlyftiga artikeln
Botanik, polemiserar med harmsen vidlyftighet mot det
botaniska nomenklaturarbetet, som förklaras onödigt och gagnlöst;
Linnés namn förekommer ej ens i artikeln. Bland stora
herbarier, som uppräknas i art. Cabinet, figurerar ej Linnés. I
Daubentons artikel Fleur anföres Tourneforts system, ej Linnés;
några ord om hans indelning av blommans beståndsdelar finnas
dock. I smärre artiklar, bl. a. just Jaucourts, citeras han ibland,
men intar en mycket undanskjuten ställning. Denna avoghet
övergick i de fyra supplementbanden (1777) i utpräglad
fientlighet. Adanson, som bidrog med groteskt vidlyftiga uppsatser om
Malabarfloran, är rent av hätsk. Hans vanliga uttryck är: Herr
Linné har sammanblandat fullkomligt skilda arter, och ett par

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free