Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 december 1930 - Upplysningstiden i Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och var existerat inressanta undantag, som bekräfta regeln. Ett dylikt,
och därtill av allra originellaste slag, är den personlighet, som träder
oss till mötes i Harald Schillers nyligen utgivna biografi över Pehr
Tham till Dagsnäs (En originell herre: Pehr Tham till
Dagsnäs, den siste Rudbeckianen. Sthlm, Bonnier. 1930.
232 s. Kr. 7:50). Den korsning av åskådningar, som vi här få göra
bekantskap med, är så egenartad att den väl förtjänar att uppmärksammas.
Pehr Tham till Dagsnäs och Dahla tillhörde en förmögen och högt
ansedd släkt. Hans fader, son av det rika kommerserådet Sebastian
Tham, vars namn förvaras av Vetenskapsakademiens »Thamiska
förelåsningar», var en av Västergötlands rikaste godsägare, och hans mor
tillhörde den gamla Ulfsparreätten, som gjorde anspråk på att härstamma
från Gunnar Gröpe, vilken enligt ättartalens ord »var herre över Värend
vid år 1020 och en ibland de tolf Småländske Herrar, som för att
hindra kristendomens utspridande läto år 1022 halshugga S:t Sigfrids
trenne brorsöner, Unaman, Vinaman och Sunaman, i en by som nu
kallas Kronoberg.» Men de hedniska tendenser, som traditionen sålunda
velat tillägga ätten, hade under århundradens lopp helt och hållet
försvunnit och vänts i sin fullkomliga motsats. Pehr Tham växte
nämligen upp i en miljö, som lämnade honom den största självständighet
i alla hänseenden utom ett: det religiösa. Där var hans uppfostran lika
hårt bunden som den på andra punkter var fri. Om hans fader yttrades
efter hans död det omdömet, att »hans religion hade hela otålsamheten
och stelheten av Ulrika Eleonoras tid». Icke underligt således att hans
son redan från barndomen i överensstämmelse med lagen om den
naturliga reaktionen generationerna emellan fick en stark motvilja mot
den officiella och kyrkligt hallstämplade bekännelsen. När han sedan
vid fjorton års ålder kom till Uppsala och där i kamratkretsarna fick
höra talas om den moderna franska religionskritiken, lystrade han
också med utomordentlig uppmärksamhet. De tankar, som han här
mötte, stämde förträffligt överens med hans egna funderingar. Den
längre fram anknutna bekantskapen med den ettrige och hänsynslöse
Josias Carl Cederhielm bestyrkte ytterligare dessa hans tendenser, och
då han omsider år 1762 vid 25 års ålder som nygift — hans maka var
Henrika Nordencrantz, dotter till den ryktbare nationalekonomen —
återflyttade till Västergötland för att övertaga skötseln av sina stora
egendomar var det som deklarerad anhängare av Voltaires
religionsfilosofiska och politiska åskådningssätt.
Hade Pehr Tham nu varit av vanlig stadssläkt, hade väl resultatet
av hans lanthushållarverksamhet blivit ungefär lika bedrövligt som det
väl alltid måste bliva, när en teoretiker kastar sig in på utpräglat
praktiska uppgifter. Men i fråga om honom ställde sig förhållandet helt
annorlunda. Trots sin adliga härkomst hade han mycket av
bondelynne i sitt väsen, och den radikala filosofi han insupit hade
visserligen på många punkter påverkat honom, men så stark var denna
påverkan icke att den kunde överflygla hans nedärvda jordbrukarinstinkt.
För revolutionära tendenser, utjämnad förmögenhetsfördelning, lika
politiskt inflytande o. s. v. saknade han helt och hållet sinne. Hänsynen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
