Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 17 december - Dagens frågor - Sverige och valutakrisen - Sovjets betalningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 403
deprecieringen innebar, har redan i stor utsträckning neutraliserats genom
importrestriktioner i köpareländerna, och det skärpta handelskriget öppnar
oroande perspektiv för svenskt näringsliv. I detta handelskrig existerar
icke begreppet neutrala, och vårt land får bereda sig på att bära sin fulla
andel av krigskostnaderna. Ett fåtal hemmaindustrier ha fått en viss
lättnad i konkurrensen tack vare importens försvårande, men en fortsatt
pris-deflation öppnar för dessa, särskilt om de arbeta med importerade råvaror,
allt annat än ljusa framtidsutsikter. Jordbrukets läge är oförändrat dåligt
och föga utsikter till bättring kunna skönjas. Av dessa skäl måste man ställa
sig mycket tvivlande till möjligheten att utan allvarlig skada för vårt land
fullfölja den hel- eller halvdeflationistiska politik, som blir det praktiska
uttrycket för programmet att den inre prisnivån skall med alla medel
bevaras intakt. Invändningen gäller här icke programmets principiella
berättigande, icke heller dess betydelse som ett led i ett målmedvetet
strävande att snarast möjligt återgiva vårt land ett fast penningvärde ej alltför
långt under guldpariteten. Det är programmets praktiska genomförbarhet
man måste betvivla, icke minst med hänsyn till den tydliga obenägenhet,
som från socialdemokratiskt håll och från fackföreningarnas sida
ådagalagts mot tanken på den lönereduktion, som är en ofrånkomlig konsekvens
av eller rättare sagt en förutsättning för detta programs genomförande.
Kan icke en väsentlig lönenedsättning genomföras på frivillighetens väg
blir programmet att bevara en konstant inre prisnivå ogenomförbart.
Därmed är icke sagt att en väsentlig stegring av levnadskostnadsindex måste
bli en följd av en mindre restriktiv penningpolitik. Mot en sådan
utveckling finnas dock starka korrektiv. Tvånget att anpassa
produktionskostnaderna här i landet till de konkurrerande ländernas kvarstår emellertid, och
den uppgiften måste lösas genom en reducering av löner och omkostnader.
Det kan icke ske i ett slag, det måste ske genom en utjämningsprocess på
något längre sikt. Det är möjligt att krisen därigenom förlänges mera än
vad som bleve fallet vid en allmän och radikal lönereduktion på en gång.
Men tror verkligen någon att en sådan är möjlig att genomföra i vårt land
medan den stora massan av våra arbetare ännu på snart sagt varje punkt
lever kvar i den s. k. högkonjunkturens vanor och tankegångar?
Sovjets
betalningsförmåga.
Genom det tyska centrumorganet Germanias även i den
svenska pressen återgivna alarmerande artikel om Sovjets
betalningsförmåga gentemot utlandet ha på flera håll i Europa starka
tvivel under den senaste tiden uppstått om Sovjetstatens solvens.
I regel torde en stats inre finansiella ställning giva de bästa
utgångspunkterna för ett bedömande av dess möjlighet att uppfylla de utländska
betalningsförpliktelserna. Det kan därför vara av intresse att kasta en
blick på det inre finansiella läget inom Sovjet-Unionen. Vad då först
beträffar den all ekonomisk verksamhet omfattande statsbudgeten torde denna
vara alltför komplicerad för att kunna giva någon ledning härutinnan.
Ser man på penningcirkulationen finner man, att summan av utelöpande
statsbanks- och skattkammarsedlar stigit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
