Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 17 juni 1932 - Dagens frågor - Vid riksdagens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 209
nomi. Om man, som rätteligen bör ske, lägger huvudvikten på åtgärdens
rent organisatoriska sida och betraktar den som ett led i jordbrukarnas
självhjälpssträvanden, är det svårt att se huru riksdagen i en tid som denna
skulle kunnat vägra sitt bifall till en åtgärd, som jordbrukarnas
representanter själva betrakta som den enda möjliga utvägen att förbättra
smor-och mjölkprisen.
Både ekonomiska och principiella skäl skulle däremot kunnat motivera
ett avslag på propositionen om åtgärder för lindrande av jordbrukets
kreditsvårigheter. Den rena understödsformen är här blott svagt maskerad,
och den betydande summan av 15 milj. kr. kommer att plottras bort i en
massa lån, som endast i undantagsfall kunna tänkas innebära någon verklig
hjälp. Den lättnad för stunden i jordbrukarnas penningbekymmer, som
genom denna statssubvention i låneform kan komma ett antal jordbrukare
till del, blir därför mycket dyrköpt, och det betänkligaste är att sedan man
en gång slagit in på denna väg det ena steget efter det andra sannolikt
kommer att följa.
Den skärpta handelspolitiska situationen har föranlett regeringen att
tillsätta en manstark kommitté för att utreda vissa handelspolitiska spörsmål
samt att — på förslag av denna kommitté — av riksdagen begära fullmakt
för Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande åsätta särskild tullavgift.
Att tolka dessa beredskapsåtgärder som en övergång till en mera aktiv
handelspolitik är kanske något förhastat, men naturligtvis innebära de en
nyorientering i vår handelspolitik, även om riksdagen funnit sig böra
understryka, att det Kungl. Maj:t givna bemyndigandet icke får betraktas
som ett »avsteg i princip från den utpräglat defensiva hållning, som den
svenska handelspolitiken hittills intagit, utan allenast som ett anpassande
efter de förändrade förhållanden av det särskilda handelspolitiska
försvarsmedel, med vilket Kungl. Maj:t järnvar tidigare varit utrustad».
De svenska statsfinanserna ha i år fått den första allvarliga känningen
av den ekonomiska depressionen, och den budget, som riksdagen fastställt
för budgetåret 1932—33, bär prägel härav. Icke så att utgiftssidan skulle
uppvisa betydande anslagsminskningar utöver de av Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagna, vilkas slutsumma var relativt blygsam, 1,7
milj. kronor. Riksdagen har tvärtom på flera punkter höjt anslag eller
avvisat föreslagna nedsättningar. Det förefaller som om tankegången,
kanske omedvetet, varit den, att besparingarna få vi ta itu med nästa år,
när valet väl är över. I år har det närmast gällt att finna nya inkomstkällor
i stället för dem som börjat sina på grund av depressionen. Den extra
inkomst- och förmögenhetsskatten, tullarna på »lyxbetonade samt mer eller
mindre umbärliga varor», ökade sprit- och tobaksskatter samt höjda
auto-mobilskatter ha varit skattebetalarnas bidrag till budgetens finansiering,
varjämte statstjänstemännens dyrtidstillägg i så måtto fått ånyo tjäna som
budgetregulator, att en av regeringen i riksdagens elfte timme föreslagen
och av kamrarna bifallen sänkning av indextalet medförde en besparing av
4 milj. kr., som hjälpte till att täcka ett av hålen i budgeten. Härför ha
också fondmedel fått tagas i anspråk i väsentligt större utsträckning än
vad som vid statsverkspropositionens framläggande varit avsett. Den
fortgående försämringen inom näringslivet gör hållbarheten av den nu fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
