Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 12 mars 1936 - Spanska konvulsioner - Avslöjad Sovjetpropaganda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan före sammanräkningens slut rymde Valladares fältet oeh
efterträddes av en borgerlig vänsterregering under Azaña.
Socialisterna hava stannat utanför och nöja sig med utomparlamentariska
påtryckningar. Dessa hava redan burit frukt så till vida, att alla de
häktade sedan upproret 1934 frigivits. Här funnos bland tusentals
relativt oskyldiga talrika missdådare och huliganer av grövsta slag.
Än egendomligare förefaller massavskedandet av de tjänstemän och
arbetare, som 1934 under strejkerna lojalt ställde sig till den lagliga
regeringens tjänst. En våg av antiklerikala våldsdåd går genom
landet, och demonstrationståg i Madrid begära öppet högerledarnas
huvuden. Den sterila politiken under det sista året har grymt
hämnat sig.
Utsikterna för den spanska republikens framtid te sig rätt mörka.
Visserligen borde Azaña för en måttfull borgerlig reformpolitik mot
sina farliga anhängare på vänsterflygeln kunna hämta en viss styrka
ur det förhållandet, att högerns förankring i väljarkåren visat sig
vara så imponerande. Och en klok politik av den stora
parlamentariska grupp, som följt Gil Robles’ fanor, skulle kunna möjliggöra
en blockbildning mot cortes’ mitt. Men en dylik utveckling förefaller
tyvärr föga trolig. Lidelserna äro mycket starka på alla håll och
försvåra en försoning mellan högern och Azaña. Dennes verksamhet
under den förra maktperioden och hans första åtgärder efter det nya
regeringstillträdet ingiva föga förtroende till hans förmåga att föra
en måttfull och strängt laglig välfärdspolitik. Det rent terroristiska
inslaget hos hans bundsförvanter till vänster, såväl i Caballeros
falang som bland kommunister och syndikalister, är olycksbådande
starkt. De nu uppdykande ryktena om den moderate Zamoras
förestående avgång från presidentposten äro ett dåligt tecken, och den
alltid besvärliga katalanska frågan torde ej bliva behagligare genom
att Companys, upprorsmakaren från 1934, åter kommit till makten i
Barcelona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>