- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
563

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIKTATURERNAS

PROFILER

Av fil. lic. PER ENGDAHL, Stockholm

Den parlamentariska demokratien har blivit föremål för ett
ingående statsvetenskapligt studium. I varje land utformas dess liv
av den nationella egenarten, de historiska förutsättningarna och
de ledande politikerna. Demokratiens idéer äro ej heller entydiga.
Grunden är visserligen densamma, kravet på folkets i allmänna
val uttryckta vilja, men det sätt, på vilket denna vilja sedan skall
förverkligas, skiftar från stat till stat och från tänkare till
tänkare. Demokratiens största patos är den enskildes frihet, och de
demokratiska statsformerna bli därför bärare av starka
skyddsanordningar gentemot medborgare och institutioner. Genom en
balans mellan olika makter i staten, »maktfördelning», har man
sökt skapa en garanti mot ensidigt maktmissbruk från någondera
statsmaktens sida. Vår egen grundlag liksom Förenta Staternas
konstitution äro byggda på denna princip.

Balansen mellan olika makter förekommer emellertid även i den
rent parlamentariska demokratien. Parlamentarismen överflyttar
visserligen ali makt i den folkvalda representationens hand, men
inom denna skapa de olika partierna en spänning, som i längden
omöjliggör en partidiktatur. Den parlamentariska partipolitikens
spelregler äro till för att demokratiens naturliga system av vikter
och motvikter icke skall bringas i olag.

De demokratiska statsskicken erbjuda sålunda stora inbördes
olikheter. Englands berömda parlamentarism har skapat starka
och ledande regeringar, burna av stora partier. Idéerna spela här
mindre roll än solidariteten med det praktiska
handlingsprogrammet i det aktuella läget. På andra sidan Kanalen har ett annat
parlamentariskt system utbildat sig med otaliga småpartier, med
hastigt växlande regeringar, med kolartro på abstrakta idéer och
med benhård logik i stället för nyktert krumbuktande common
sense. Medan Englands förvaltning och kommunala liv
karakteriseras av frihet och självständighet, bär den franska motsvarig-

563

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1936/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free