Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Polens affärer - Lärdomshistoriens renässans. Av Oskar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
strejker ha under de sista månaderna hört till dagordning-en.
Utomordentligt stor är arbetslösheten i Polen. Vidare är Polen en stat,
bestående av flera nationaliteter: judar, ukrajnare, tyskar, ryssar
o. s. v. bilda ansenliga minoriteter, vilkas nationella och ekonomiska
aspirationer icke alltid kunna bringas i samklang med den officiella
politiken. I den förhandenvarande krisen med dess stora överskott
på arbetskraft på alla områden känna minoriteterna sig lätt
tillhaka-trängda och tillbakasatta.
Regeringens ekonomiska program torde kunna sammanfattas i
följande huvudpunkter: minskning av arbetslösheten,
förstärkning-av den industriella produktionen, uppnående av budgetjämvikt och
värnande av penningstabiliteten. Av redan genomförda åtgärder kan
nämnas valutakontroll. För att hindra kapitalflykt till utlandet ha
utfärdats förordningar, enligt vilka man icke får utföra mer än
tvåhundra zloty, f syfte att minska nöden i åkerbruksdistrikten ägnar
regeringen särskild uppmärksamhet åt en jordreform. Ävenså bör
erinras om att regeringen understött den judiska emigrationen.
Främst bland alla uppgifter står dock, som redan anmärkts,
militärprogrammet, vars genomförande Rydz-Smigly påbörjat. Polens
försvarsbudget belöper sig för närvarande till 34 % av republikens totala
utgifter. Denna procentsats anses dock icke nog. En stegring av
militärutgifterna förutses. Liksom de flesta andra länder i Europa
står dagens Polen i upprustningens tecken.
Lärdomshistoriens
renässans.
Ärkebiskop Erie Benzelius d. y., säger Gjörwell,
»innehaver första rummet ibland alle framfarne
svenske lärde. Hans mångfaldige och tillika grundelige kunskaper
intyga detta. Vad en Johannes Schefferus i den svenska lärdomen
införde, nämligen lärdomshistorien och granskningen, det utförde en
Erie Benzelius för sin tid i ali dess höjd.» Eftervärlden har på denna
punkt i allo givit den flitige och entusiastiske bibliotekarien rätt.
Erie Benzelius’ insats i den svenska forskningen är av epokgörande
beskaffenhet, om än ogynnsamma omständigheter tyvärr fogade så
att allt för många av hans betydelsefulla uppslag ej buro den frukt
som man haft anledning att hoppas. Men i fråga om det
ämnesområde som låg Gjörwell särskilt om hjärtat, lärdomshistorien, kom
han verkligen att inaugurera en länge kvarlevande och för den
svenska vetenskapen ovärderlig tradition. Som helt ung bibliotekarie
(han hade ännu ej fyllt trettio år) begynte han (år 1704) att på
biblioteket föreläsa över den lärda litteraturens historia, »och gav
anledning», som han säger i sin självbiografi, »att jämte själva böckernas
visande lära känna deras förtjänster och fel». Detta var något nytt
i den dåvarande svenska universitetsvetenskapen, som eljest i regel
både till material och synpunkter begränsades av en alltför trång
horisont. Vad Erie Benzelius syftade till var att i vårt land vinna
terräng för den forskning, som han under sina långvariga utländska
resor blivit förtrogen med, nämligen studiet av vetenskapernas all-
590
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
