Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 13 oktober 1936 - Abortförbudet i Sovjetryssland - Första kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
kommer omkring, inskränker sig sannolikt kommissionen till sitt
ursprungliga syfte, att befordra folkökningen. Och riksdagen
besparas måhända i fortsättningen sådan vidrig
fosterfördrivnings-propaganda som hr Spångbergs.
Utgången av valet till andra kammaren liar gjort
frågan om majoriteten i första kammaren aktuellare än
någonsin. Vid det ena landstings- och elektorsvalet efter det andra
lia socialdemokraterna även där ökat sin representation. En
omedelbar upplösning skulle med ali sannolikhet ge dem och de båda
radikala arbetarpartierna tillsammans 73 mandat eller alltså i det
närmaste hälften. På grund av regeringsfrågans lösning och väl även
eljest torde en sådan upplösning just nu vara utesluten — majoritet
i den gemensamma voteringen få arbetarpartierna ju ändock redan
0111 ett år. Socialdemokraternas ohejdade och oavbrutna röstökning
skulle under alla förhållanden vid landstingsvalen om två år ha
inneburit ett hot mot den knappa borgerliga majoriteten, men deras
oerhörda röstmobilisering den 20 september har gjort bevarandet av den
gamla majoritet än osäkrare. Några siffror och tekniska faktorer
skola här antydas ägnade att på sakernas nuvarande ståndpunkt
belysa läget.
Redan de grova röstsiffrorna tala sitt tydliga språk. Vid 1932 års
val till andra kammaren vägde det jämnt mellan borgerliga och »röda»
med en aning övervikt för de senare; att denna övervikt ej resulterade
i kammarmajoritet berodde dels på proportionalismens ofullkomlighet,
dels på att kommunisterna gingo utanför den dåvarande kartellen
mellan socialdemokraterna och kilbomskommuiiisterna, varigenom
deras röster utom i Norrbotten förlorade ali betydelse. Vid
landstings-och elektorsvalen 1934/35 avgåvos ungefär 1,051,000 röster på de
borgerliga och 1,025,000 röster på arbetarpartierna, varav 884,000 röster
enbart på socialdemokraterna. I år voro de borgerligas röstsumma
1,335,000 och de trenne arbetarpartiernas 1,559,000; socialdemokraterna
ensamma nådde högre röstetal än de borgerliga. (I ovannämnda
siffror har hela tiden bortsetts från nationalsocialisterna.) Det
säger sig självt, att även ett något minskat deltagande från
arbetarpartierna vid landstingsvalen — vilket hittills alltid registrerats
— under i övrigt oförändrade förhållanden nu skulle göra deras
erövring av majoriteten tämligen sannolik. Blir dessutom erövrandet
av den hägrande överhusmajoriteten en eggande paroll vid 1938 års
val, kan valdeltagandet mera än hittills stimuleras på
arbetarpartiernas sida.
Härtill komma tre nya tekniska moment, samtliga ägnade att mer
eller mindre säkert gynna de »röda» partierna.
För det första förskonas socialdemokraterna 1938 från den
hittillsvarande borgerliga samverkan, därest den nuvarande
koalitionsregeringen då sitter kvar, ett antagande som just med hänsyn till värdet
för socialdemokraterna av den bekanta klausulen i
regeringskontraktet om förbud mot annan valsamverkan kan anses mycket plausibelt.
663
46* — 36596.
Första
kammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
