Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Litteratur - Den utländska mytbildningen kring den svenska krispolitiken. Av R. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
vania Press, Philadelphia 1934). Tyngdpunkten ligger för Sveriges
del på redogörelsen för reservarbetslinjen; en koncentrerad skildring
lämnas dock även av beredskapsarbetslinjen. En studie av de
praktiska verkningarna av de allmänna arbetena i öppna marknaden var
vid tiden för bokens utgivande ännu icke möjlig.
En ingående sammanställning av de mest representativa arbetenas
ståndpunktstagande till de i den svenska diskussionen livligast
dryftade problemen skulle tvivelsutan vara av intresse; en sådan skulle
dock kräva ett stort utrymme, och därför kan här endast en
fragmentarisk redovisning av åsiktsbrytningarna härutinnan ifrågakomma.
Liksom bland de svenska skildrarna av krisens förlopp i vårt land
göra sig även bland de utländska iakttagarna vissa
meningsdifferen-ser gällande beträffande tidpunkten för konjukturomslaget.
Marginalen mellan de olika uppfattningarna rör sig om cirka ett halvt år,
i det att vissa författare vilja förlägga vändpunkten till nyåret 1933
(så exempelvis i tyska konjukturinstitutets kvartalsskrift h. 3/1934),
medan andra icke erkänna, att någon förbättring inträtt förrän efter
ingången av tredje kvartalet samma år. Brinley Thomas bestämmer
med ledning av produktions- och prisindexserierna vändpunkten till
första halvåret 1933, under det att han ur Skandinaviska
Kreditaktiebolagets index över clearingen först under senare hälften av
samma år anser sig kunna utläsa en begynnande industriell
återhämtning. Under tidrymden från bottenläget i fjärde kvartalet 1932
fram till och med tredje kvartalet 1933 uppvisar nämligen
clearing-index följande serie: 68,i, 70,8, 71,5 samt 77,i. Thomas’ slutsats med
avseende å denna sistnämnda sifferserie överensstämmer nära med
Karin Kocks dock något försiktigare formulerade konklusion i
utredningen »Konjunkturuppsvingets uppkomst och orsaker 1932—1934»
(Stat. off. utredningar, 1935:16). Vid analysen av produktions- och
prisindexserierna stannar däremot Thomas för en något tidigare
tidpunkt än som angives i den Kockska utredningen. Såsom Wistrand
i sin förut omnämnda skrift påvisat, kan emellertid Kocks
uppfattning om vändpunkten för den industriella produktionen knappast
försvaras; Thomas har synbarligen riktigare bedömt materialet.
Beträffande clearingsiffrorna har han däremot visat samma
obenägenhet som docent Kock att erkänna den svaga men oförtydbara
förbättringen under första och andra kvartalen av 1933 som ett
verkligt återhämtningssymtom. En sådan försiktighet är naturligtvis
fullt försvarlig vid en bedömning av läget i det ögonblick, när de
första svaga förbättringssymtomen uppträda, men vid en
granskning av konjunkturförloppet efteråt, sedan förbättringen visat sig
vara av bestående karaktär, måste den anses vara mindre väl på
sin plats.
Ett anmärkningsvärt förhållande i Kjellströms arbete är, att han
begagnar sig av arbetslöshetssiffrorna såsom konjunkturbarometer.
Härigenom kommer lian att konstatera, att den allmänna
ekonomiska förbättring, som gjort sig märkbar under andra kvartalet
727
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
