- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
193

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Jordbruksproduktionens utveckling. Av G. R. Ytterborn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De anförda siffrorna omfatta icke hela försäljningen och göra
icke heller anspråk på att återge försäljningens storlek med
absolut noggrannhet. Däremot torde de rätt väl indicera
förändringarna under perioden, vilket icke är fallet med siffror hämtade
ur besiktningsstatistiken. Den utrikeshandel med kött och fläsk,
som ej medtagits i ovanstående sammanställning, är av tämligen
obetydlig omfattning. Importen av fläsk brukar variera mellan 1
och 3 milj. kg pr år. För nötkött väga import och export ungefär
jämnt, medan exporten av levande nötkreatur uppgår till 6 à 8
tusen stycken, motsvarande ungefär 2 milj. kg kött. Bortsett från
den export av bacon, som går till England för fyllande av den åt
Sverige anvisade kvoten, finner sålunda produktionen av kött och
fläsk huvudsakligen avsättning på den inhemska marknaden.

Även om det, såsom erfarenheten också visat, kan ställa sig svårt
att reglera en sådan marknad som vår kött- och fläskmarknad, så
att den prisnivå, som angives i riksdagsdirektiven, uppnås, synes
den ändå icke erbjuda regleringsproblem av samma
svårighetsgrad som marknaden för mjölk och mejeriprodukter vare sig på
längre eller kortare sikt. Fläskproduktionen kan som framhållits
rätt effektivt begränsas genom begränsning av
fodermedelsimporten utan att själva begränsningsåtgärden i och för sig i högre grad
behöver stegra produktionskostnaderna. Mjölkproduktionen är
stadd i en naturlig utveckling. Att genom mer eller mindre
drastiska åtgärder söka begränsa den bjuder emot hos varje
ekonomiskt tänkande människa, då det såsom tydligt torde ha framgått,
måste betyda ett ofullständigt utnyttjande av
produktionsapparaten och stegrade produktionskostnader. Vissa justeringar kunna
naturligtvis tänkas inom ramen av en klok ekonomisk
planläggning men de bli icke av så stor betydelse för
produktionsvolymen.

Den här utförda analysen för de viktigaste produktionsgrenarna
har sålunda visat att en ökning av produktionen på lång sikt
försiggått även under den ifrågavarande perioden. I huvudsak är
denna produktionsökning ett resultat av förbättrad teknik.
Stegringen torde emellertid icke vara så stor som vissa statistiska
serier låta förmoda.[1] De ökade omsättningskvantiteterna, som


[1]
Den uppfattning angående jordbrukets produktionsutveckling, som med
stöd av sammanställd statistik och utförda beräkningar framförts i denna
uppsats, avviker i flera avseenden från den amanuens Gunnar Lange kommit till i
sin inom befolkningskommissionen utförda utredning (statens offentliga
utredningar nr 6, 1938). Amanuens Lange har genom att alltför direkt använda sig
av sagda serier otvivelaktigt kommit att uppskatta produktionsökningen, när
det gäller den animaliska produktionen, till allt för höga siffror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free