Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Demokratiens vädjan till envar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valdagen i de högre socialklasserna har alltid varit jämförelsevis
hög, och röstfrekvenssiffrorna ha ej gått tillbaka. Icke heller
åsyfta vi den borgerliga representationen i riksdagen. Riksdagen
lockar alltjämt, och säkerligen uthärdar den borgerliga
representationen en kvalitativ jämförelse med gångna tiders, helst om
man tar hänsyn till att kvantiteten starkt reducerats och därmed
underlaget för selektionen; eftersom särskilt näringslivets
försvagade representation under senare år ofta påtalats, kan man
erinra om hurusom förstakammarhögern under de allra sista
åren förstärkts med en kontingent mycket aktiva och dugliga
män från det produktiva livet. Däremot torde städernas
borgerliga representation i de kommunala organisationerna ej tåla en
jämförelse med tidigare, otvivelaktigt sammanhängande med att
det föga fägnar att tillhöra en maktlös minoritet under
socialiststyre. Icke heller tro vi att den materiella offervilligheten —
vare sig det gäller stöd åt allmänna ideella företag eller åt den
partiåskådning, som vederbörande hyllar — nu är mindre än förr.
Likaledes vore det oriktigt att lämna ur räkningen, att den
borgerliga opinionen vid vissa tillfällen kunnat framträda vaket,
kraftigt, eftertryckligt: utan att de borgerliga kretsarna så
oeftergivligt krävt en upprustning av 1925 års stympade försvar skulle
således socialdemokraterna efter nederlaget vid 1936 års riksdag
med all sannolikhet icke ha omformat sin försvarspolitik med så
snabb regi som nu skedde.
Allra minst kan den avmattade politiska aktiviteten i de förut
ledande samhällsgrupperna identifieras med en känsla av minskat
ansvar för den uppgift i samhället, som vederbörande fått på
sin lott — det må nu vara fråga om en ämbetsman, en officer,
en präst, en vetenskapsidkare, en industriman. Tvärtom fordrar
det dagliga yrket i regel nuförtiden obönhörligen mera tid,
koncentration och kraft än tidigare; politiserandet var förr ofta ett
sätt att fördriva en fritid, som numera icke i samma
utsträckning står till förfogande. Och vad särskilt nutidens industrimän
beträffar, äro de i allmänhet fyllda av en social
ansvarsmedvetenhet, som arbetarna säkerligen äro de första att erkänna. Det
finnes således ett kausalsammanhang mellan den ökade
intensiteten och pliktmedvetenheten i det dagliga värvet å ena sidan
och den mera utbredda avhållsamheten från deltagandet i
politisk verksamhet eller opinionsbildning å den andra.
Emellertid rör det sig härvid icke blott om en ökad plikttrohet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
