Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 oktober 1938 - Folkskoleinspektörsutnämningen i Tornedalen. Av Torsten Caap - Ett bibliografiskt önskemål. Av B. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
en finsktalande kirunabo gjort intervjuuttalande, intaget i N. D. A.,
uppl. B, 15/io 1938: »Vi äro inga sudettyskar, som vilja ’hem’»).
Säkerligen finnes även andra icke helt betydelselösa motiv för
majoritetens ståndpunkttagande. Utan att närmare ingå på dessa vill
jag i förbigående framhålla, att i allt fall stora delar av denna
befolkningsgrupp icke blott icke motsätter sig utan önskar och arbetar
för finska språkets inlärande efter folkskolestadiet. Man tänker
därvid bland annat på helt frivilliga kurser eller kurser vid
folkhögskolor, eventuellt andra kulturinstitutioner.
Vad anföra åter minoritetens talesmän? I korthet följande.
Det måste anses ovärdigt en demokratisk kulturstat sådan som
Sverige att icke bereda de finskspråkiga barnen i Norrbotten tillfälle till
undervisning i deras modersmål. Denna undervisning bör och kan
meddelas åtminstone på fortsättningsskolstadiet. Härigenom skulle
en önskvärd tvåspråkighet kunna bibringas gränsbefolkningen, som
då skulle kunna tillgodogöra sig, förutom den svenska, jämväl den
finska andliga kulturens skatter. Bibringas icke barnen dylik
undervisning, kommer den finska tornedalsdialekten att allt mera
uppblandas med svenska ord och språket (dialekten), som redan nu är
synnerligen ordfattigt, att hotas av en allt hastigare fortgående uppluckring.
Jag har här försökt att lämna en kortfattad redogörelse för
språkundervisningen i de finsktalande delarna av Norrbotten, sådan
densamma uppfattas av den därav berörda befolkningen. Det har varit
mig angeläget att betrakta frågan endast som en »skolfråga», ehuru
jag är vät medveten om, att den icke behandlats och kanske icke kan
behandlas som en enbart lokal sådan fråga.
Torsten Caap.
Ett
bibliogra-fiskt önskemål.
I Nordisk tidskrift för år 1884 påtalade Elof
Tegnér i en recension av Kungl, bibliotekets
årsberättelse frånvaron av uppgifter om bibliotekets nyförvärv och fortsatte:
»En framtidstanke, som i sammanhang härmed torde förtjäna
framhållas till behj ärtande af vårt lands litteraturvänner och forskare,
är utgifvandet af en gemensam årlig aecessionskatalog för Sveriges
offentliga statsbiblioteker, i främsta rummet för Kongl, biblioteket
och universitetsbiblioteken.» Tegnérs uttalande blev det första
uppslaget till den sedan 1887 årligen utkommande katalogen över
nyför-värvad utländsk litteratur, välkänd och oumbärlig för varje
forskare och ett av biblioteksmannens yppersta hjälpmedel.
Bibliotekens interurbana lånerörelse låg vid den tidpunkt, då
Tegnér nedskrev ovanstående reflexion, ännu i sin linda. Numera
utgöra däremot de interurbana lånen en högst betydande procent av
bibliotekens lånerörelse (räkenskapsåret 1936/37 utgjorde för Uppsala
universitetsbiblioteks vidkommande lånen från och till andra
bibliotek omkring 7,500 band, motsvarande siffra var för Lunds universi-
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
