- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugufemte årgången. 1938 /
629

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Doktorer och lektorer. Av Krister Hanell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Doktorer och lektorer

blem, nya synpunkter, som kasta ljus även över förut kända
marker. Ett inskränkande av deras antal, som arbeta med, betyder
eo ipso ett inskränkande av forskningen själv. I Sverige står
forskningen på en mycket hög nivå, uppnådd genom lysande
insatser från våra äldre samtida och den generation som gick
närmast före dem. Detta är ett arv som förpliktar och som inte får
äventyras. Det är universitetens uppgift, säger man, att se till, att
arvet inte förspilles, att vetenskapen får sitt. Ja, helt visst, och
det är en uppgift som universiteten vårda bland annat därigenom
att de föra fram sina lärjungar till doktorsgraden. Ty, även om
man betraktar universiteten som tjänande forskningen allena, så
kunna de inte fullgöra denna sin tjänst, om de inte föra fram sina
lärjungar, och ju fler doktorsavhandlingar, desto fler verkligt goda
avhandlingar och desto bättre för forskningen. Dåliga
avhandlingar förekomma nämligen praktiskt taget inte. Universiteten ha
ingen anledning att släppa fram sådana, göra det inte heller. Ett
i detta sammanhang ofta hört argument är följande. »Detta är
ingenting annat än en materialsamling, som inte för forskningen
framåt. Sådana avhandlingar kunna vi undvara.» Resonemanget
är fullkomligt felaktigt. En materialsamling, som lägger fram
ett inom sitt område fullständigt material väl disponerat, för
alltid forskningen framåt, även om den som gör arbetet, inte själv
ser alla de slutsatser, som hans material berättigar till. Men han
gör det lättare för andra att komma vidare, han bygger ett
kanhända mycket betydelsefullt avsnitt av forskningens väg.

Doktorsavhandlingarna ha för övrigt ett annat värde, som det
inte skadar att peka på. Varje doktorand lämnar omkring 300
exemplar av sin avhandling till sitt universitets bibliotek, som i
sin tur skickar ut dem till utländska universitet och vetenskapliga
institut i och för byte mot deras avhandlingar.
Doktorsavhandlingarna tillföra på det sättet vårt land en mycket betydande del
av dess vetenskapliga arbetsapparat.

De högre universitetsstudiernas värde kan emellertid inte
begränsas till forskningen själv och den forskande individen. Här
i vårt land har det av ålder varit så, att högre universitetsstudier,
utmynnande i vetenskapligt arbete och dokumenterade genom en
doktorsdisputation, ansetts ha haft stort värde även för
undervisningen vid våra läroverk. Man har inte enbart helt platoniskt
ansett det, man har också dragit de praktiska konsekvenserna av
denna uppskattning. Vissa läraretjänster, lektoraten, lia reserve-

629

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:28:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1938/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free