Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra bränslen
försörjningen om hand. Sedan den tiden liar vår import av fasta
bränslen stegrats, och ännu mera gäller detta de flytande
bränslena, vilkas importkvantiteter sprungit i höjden i takt med den
ökade användningen av förbränningsmotorer.
Hela detta komplex av frågor liar sedan längre tid varit
föremål för utredningar, vilka skett genom av
Ingenjörsvetenskapsakademien tillsatta kommittéer i samarbete med
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap samt genom av
försvarsministern tillsatt gasgeneratorkommitté. Bland framlagda
resultat kunna nämnas utredning om ersättning av importerad kol och
koks med träbränsle, förslag om ökad sprittillverkning vid landets
sulfitfabriker, förslag om ökad användning av gasgeneratorer,
förslag till framställning av torv för bränsleändamål samt
undersökningar angående framställning av flytande bränsle m. ni. ur torv.
Sveriges möjligheter att ordna bränsleförsörjningen på basis av
inhemska tillgångar äro av flera slag.
I trakterna kring Höganäs, Billesholm och Eslöv finnas
kolfyn-digheter, av vilka med säkerhet äro kända tillgångar av omkring
96 milj. ton. De sannolika tillgångarna uppskattas till c:a 300 milj.
ton. Kolen äro av lägre kvalitet än de importerade, med höga
vatten- och askhalter och låga värmevärden. Normalt brytas
kolen i samband med upptagning av leror för tillverkning av eldfast
material, och den brutna kvantiteten har under åren 1936—38
utgjort i medeltal 449,000 ton per år. En viss ökning av brytningen
torde kunna ske, dock icke så att någon betydande del av
nuvarande kolimport kan ersättas.
Årligen uttagas från Sveriges skogar c:a 45 milj. fm3 ved inkl.
bark, varav till brännved går c:a 13 milj. fm3 och till kolningsved
1,6 milj. fm3, medan resten går till sågverk, cellulosaindustrien etc.
Förutom den angivna mängden brännved användes inom
industrien (framförallt sågverken och cellulosafabrikerna) vedavfall
från den egna tillverkningen som bränsle (se tabell 1). I stort sett
motsvarar den från skogen uttagna virkeskvantiteten den
normala tillväxten. Dock föreligger ett icke obetydligt
tillväxtöverskott för brännved. Vidare kan man räkna därmed, att i samma
mån som hinder uppstå för vår kol- och koksimport även liknande
hinder komma att uppstå för vår export. Detta kommer att
medföra en produktionsinskränkning vid sågverken och cellulosaindu-
593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
