Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor 26 januari 1940
- Luftkriget i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 26 januari 1940.
Luftkriget i Finland. De styrkor, som av ryssarna insatts emot Finland, torde
röra sig omkring 1,000 krigsflygplan, av vilka minst en
tredjedel äro två- eller fyrmotoriga bombplan. Såsom basområde
användes främst Ingermanland, som rymmer en mängd flygplatser
mellan Leningrad och estniska gränsen. Mindre styrkor synas vara
förlagda utefter finska östgränsen upp till Murmansk. På sista tiden
har livlig flygverksamhet förekommit från baser i Estland.
Anfallen mot kusttrakterna i sydvästra Finland härstamma sannolikt
härifrån. Detta tyder på att ryssarna redan lyckats färdigställa
flygfält inom de områden (Ösel—Baltischport), som disponeras enligt
avtalet med Estland. Anläggningen har i så fall gått
anmärkningsvärt hastigt. Räckviddsförhållandena äro sådana, att
Leningradsområdet väl kan användas även för företag mot sydvästra Finland,
även om baser i Estland äro fördelaktigare. Brådskan med de
estniska baserna tyder på att man gör sig beredd operera icke blott
norrut utan även västerut, en operationsriktning, för vilken de
nämnda områdena ligga mycket gynnsamt till. Denna riktning har
f. ö. redan prövats genom anfall på Åland och på fartyg i trakten
av Åland. Den för operationer västerut erforderliga räckvidden
finnes också; Vasa, som utsattes för kraftiga anfall, ligger på samma
avstånd från Baltischport som t. ex. Västerås.
Det ryska flygvapnets låga kvalitet har omvittnats av alla
korrespondenter och framgår även av de utförda operationerna. Främst
kan man konstatera en mycket omodern strategisk tankegång,
vilken såsom betvingelsemetod räknar med skövling av icke militära
värden och av värden utan större betydelse för hushållningen. De
terroriserande företagen mot hemorten ha givits största
uppmärksamheten i kommunikéerna och i pressen. Mycket starka krafter ha
emellertid samtidigt nästan dagligen insatts gentemot militära mål
i anslutning till fronterna, dock i regel utan avgörande verkan. Det
taktiska uppträdandet och färdigheten i vapnens bruk — skjutning
och bombfällning — ha oftast varit undermåliga. Måhända ligger
en förklaring till den pågående bombarderingen av civilbefolkningen
däri att precisionen icke är stor nog för verkan mot bestämda mål
av påtaglig betydelse. Möjligt är också, att de bomber, som träffat
civilbefolkningen, oftast varit riktade mot verkliga mål i hemorten,
främst järnvägar och hamnar. Andan och disciplinen lär vara klen.
Emellertid får man icke förbise, att varje företag ger ökad övning
och — om motståndet är ringa — måhända också ökad självtillit.
Det förefaller som om effekten i anfallen redan hade ökat betydligt
jämförd med företagen under de första veckorna.
Flygmaterielens dåliga egenskaper ha även påtalats. De böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0078.html
