Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hemvärnet. Av Gustaf Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organisationen är dess betydelse för försvarsviljans
vidmakthållande och stärkande. Rätt utnyttjad och utvecklad kan säkerligen
hemvärnsverksamheten få motsvarande betydelse för rikets
försvarskraft som skyddskårsorganisationen har i Finland. Kännare
av den finska försvarsorganisationen förklara enstämmigt att det
finska folkets enastående försvarskraft under det senaste kriget i
stor utsträckning är att tillskriva skyddskårens verksamhet.
Grundförutsättningen för att den blivande
hemvärnsorganisationen skall få motsvarande effektivitet är att den från början
fast förankras i folkets förtroende samt att dess förband få sådan
utrustning och utbildning att deras värde blir det eftersträvade.
Rekrytering av hemvärnsmän och hemvärnsbefäl måste därför ske
med den yttersta omsorg.
Den frivilliga krigstjänstgöringen till hembygdens försvar är
ett uttryck för urgammal svensk demokratisk uppfattning.
Medborgerliga rättigheter motsvaras av självklara plikter för det
allmännas väl. Ingen kan undgå att vid studerandet av
hemvärnsorganisationens uppbyggnad erinra sig hur våra förfäder
tryggade hem och härd. Varje man hade sitt vapen till hands i
stugan; personlig träning och färdighet i vapnets bruk skaffade
han sig själv genom trägen övning. Då det gällde försvar mot
rikets fiender tog han vapnet från väggen och iordningställde
utrustning och proviant samt inställde sig på överenskommen
samlingsplats. Efter väl förrättat värv återvände han till sin
fredliga sysselsättning, där han förblev tills ny kallelse kom.
Hemvärnsidén är alltså icke någon nyhet i svenskt
samfundsliv. Nu liksom i gångna tider är den ett starkt och oförtydbart
uttryck för det svenska folkets vilja att bevara sin frihet och sitt
oberoende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
