Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Några språkriktighetsfrågor. Av Erik Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företar Noreen i första hand det lilla greppet, att han ersätter
»riktig» och »oriktig» med »bättre» och »sämre». Det är också
en viktig fråga, vad som är bättre och sämre svenska, men det
är strängt taget en annan fråga. Rullföringsområdesbefälhavare
är utan tvivel riktig svenska, men bättre vore ett ord rullchef,
som än så länge tillhör de fromma önskningarnas värld.
För att avgöra både vad som är riktigt och oriktigt och vad
som är bättre och sämre behöver man anlägga alla tre
synpunkterna — och fler till. För kontinuiteten i ett kulturspråk är det
nödvändigt att ta hänsyn till äldre tiders språkbruk, ofta
fastslaget i »klassisk», ännu på sitt sätt levande litteratur. Det
är nödvändigt att ta hänsyn till bruket just nu. Det är
nödvändigt att ta hänsyn till frågan, om ett uttryck smidigt fyller
språkets icke enda men viktigaste uppgift: att meddela ett innehåll
till andra individer.
År 1940 är den naturliga utgångspunkten för en diskussion av
svenska språkriktighetsfrågor Erik Wellanders »Riktig svenska»
(1939). Wellander är — liksom jag — en lärjunge av Adolf Noreen,
och man återfinner hos honom bristen på distinktion mellan
»riktig» och »bättre», »oriktig» och »sämre». Låt vara att skarp
distinktion i ett otal fall aldrig skall kunna genomföras. Det är
dock i ett annat otal fall önskvärt och möjligt att ge klart besked.
Det heter hos Wellander, att pluraländelsen -or är »olämplig»
vid neutrala substantiv: kommor (av ett komma), dramor,
panoramor, dilemmor. Varför icke fastslå, att dramor överhuvud
taget icke är riktig svenska? — Den s. k. agenten vid en passiv
verbform anknytes regelbundet genom prepositionen av: »bilen
fördes av ägaren». Men om verbet icke har passiv form, säger
Wellander, »är av merendels mindre lämpligt». De två
första exemplen lyder: »Astolf vaknar av nyfikna sylfiders
röster»; »han hade berusat sig av starka drycker». Mig synes det
uppenbart, att dessa båda meningar icke är riktig svenska. —
Wellander konstaterar, att meningen »Zeppelin startar i dag för
U. S. A.» icke är »god svenska». Det är icke ens riktig svenska.
Emellertid har jag tyckt mig märka, att Wellander i sitt
arbetes senare delar blir mer positiv på denna punkt, alltså oftare än
i början med för mig tilltalande bestämdhet fastslår, att det och
det är »fel». Så på sidan 323: »Bland nyttjas ofta oriktigt i
stället för inom eller i... Fel: ’Han har motståndare bland
lärarkåren (skriv bland lärarna eller inom lärarkåren).»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
