Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Några sifferkommentarer till röststrejken - Studenternas krigsuppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diskutabelt, om dessas antal överstiger deras, vilka mycket väl varit
i stånd att rösta men icke — utan att önska någon ändrad politisk
kurs — likväl funnit sin inställelse i vallokalen obehövlig. Ehuru
manifestationen av svensk livsvilja den 15 september kunnat vara
större, var den dock imposant nog i jämförelse med de svårbestämda,
sinsemellan säkerligen högst skiftande grupper, som rekryterade
soffliggarnas parti. Det måste därför bli svårt för dem, som spekulera
i röstskolkningen, att av de röststrejkandes tal hämta något mandat
eller se någon entydig dold statsvilja. Det troligaste — och väl också
det sorgligaste — är att de flesta skolkarna icke representerade
någon vilja alls.
Studenternas krigsuppgifter. Erfarenheterna av över ett års militär beredskap
synas bekräfta, att studentvärnplikten är en bland de
mera lyckade delarna av den svenska försvarsorganisationen. Trots
obestridliga svagheter och trots på flera punkter mycket stor
underlägsenhet i jämförelse med fast anställd personal i motsvarande grad
ha studenterna i stort sett tillfredsställande löst svåra befälsuppgifter
som plutonchefer, gruppchefer, stabsfurirer o. s. v. vid mobiliserade
truppförband och i viss utsträckning kunnat användas även för
trupputbildning. Svagheterna i militär utbildning och den
fullständiga bristen på rutin ha delvis kunnat uppvägas genom deras
förmåga av anpassning i de ovana förhållandena och ej minst deras
fallenhet och intresse för organisation och arbetsledning samt den
lätthet, med vilken oftast de vunnit underställd personals förtroende.
För studenternas personlighetsutveckling har militärtjänsten i
åtskilliga fall säkerligen varit av värde. De ha i många fall fått en
mera verklighetsbetonad syn på politiken, ej minst på de sociala
problemen, och de ha fått ägna mera tid och uppmärksamhet än vanligt
åt sin fysiska utbildning. Det har sagts att »den akademiska
opinionen i vårt land för närvarande bär sergeantuniform», och det är ej
osannolikt att den akademiska opinionen på detta sätt förvärvar både
ökad stadga och ökad auktoritet. Å andra sidan åtnjuta studenterna
i militärtjänsten inga fördelar framför andra värnpliktiga; med
befälsställningen följa alltid ökat ansvar och längre arbetstid, men
endast sällan yttre förmåner av motsvarande värde.
Flertalet av studenterna torde visserligen befinna sig i den ålder,
när den civila utbildningen är avslutad, men för den återstående,
långt ifrån obetydliga minoriteten innebära dessa långa avbrott i
studierna större tidsförlust än själva tjänstgöringstiden utvisar: man
återupptar icke utan vidare sina studier på den punkt där de oväntat
fingo avbrytas för sex eller nio månader sedan. Blott i högst
sällsynta undantagsfall torde det vara möjligt att under fältförhållanden
bedriva ordnade högre studier. Det högsta som kan åsyftas är att
studenterna, bl. a. genom att de utnyttjas i truppförbandens egen
studie- och föredragsverksamhet, skola kunna bevara sin intellektuella
spänstighet och bevara intresset för sina särskilda studieområden.
Vissa omständigheter äro vidare ägnade att göra militärtjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
