Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 16 nov. 1940 - Studenternas krigsuppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera betungande här än eljest. Studenternas och de akademiskt
utbildades ekonomi bygger, såsom ofta framhållits, i vårt land till stor
del på lån. Eftersom studentbefälet, liksom andra värnpliktiga inom
både linje och landstorm, i stor utsträckning bildat familj och inrättat
sin ekonomi efter den ordinarie, civila inkomsten, betyder övergången
till den jämförelsevis knappa ersättning som utbetalas under
militärtjänsten ett särdeles svårt avbräck. Därtill kommer, att studenterna,
vilka i synnerligen stor utsträckning kommenderas till befälskurser
vid Krigsskolan eller annorstädes, genomsnittligt få tjänstgöra
avsevärt längre än andra värnpliktiga, men även efter genomgången kurs
och vunnen befordran avlönas som värnpliktiga, icke i likhet med
fast anställda officerare respektive underofficerare.
Otvivelaktigt innebära dessa omständigheter en allvarlig fara. Det
är ur samhällets synpunkt icke likgiltigt, om dess nuvarande eller
blivande lärare, ämbetsmän o. s. v. bli intellektuellt avvanda, ej heller
om de bli ekonomiskt missgynnade i jämförelse med andra
medborgargrupper. Bland annat kan detta komma att minska deras
motståndskraft mot den osvenska propaganda, vilken redan nu vunnit
beklaglig spridning och framdeles kan komma att översvämma vårt
land. Ej heller kan samhället framdeles undvara studenterna i dessa
civila uppgifter. Den större sociala jämlikhet, som ur så många
synpunkter är eftersträvansvärd, måste nås genom att demokratisera
bildningsmöjligheterna, icke genom att demokratisera bort bildningen.
Med allt erkännande av den kunskapstörst och den förmåga av
självbildning, vilka i vårt land utmärka alla. samhällsklasser, ej minst
bönder och industriarbetare, och med all respekt för det
folkbildningsarbete som bedrivits och bedrives kan man likväl ej helt undertrycka
tanken, att det politiska och sociala kvacksalveriets utbredning
sannolikt till någon del har sin orsak i en ytlig samhällelig bildning och
förakt för grundliga, »tunga» kunskaper. Vi kunna ej undvara en
ledande klass, och den ledande klassen kan ej undvara den grundliga
bildningen. Fattar man studenternas uppgift i underkant, blir den
likväl alltid att »educate our masters»; tar man saken mera konkret,
är det obestridligt att oskolade politiker mer än några andra ha behov
av grundligt skolade och omdömesgilla ämbetsmän.
Till stor del är det för övrigt alldeles samma egenskaper, vilka göra
studenterna värdefulla både i det civila samhällsarbetet och i den
militära organisationen. Det är följaktligen i högsta grad önskvärt, att
denna deras mångsidiga användbarhet icke länder dem till förlust.
Därtill kommer, att inom de intellektuella yrkena konkurrensen från
kvinnlig och annan icke krigstjänstskyldig personal är särskilt
betungande. Det synes vara klart, att dessa omständigheter förtjäna att
tagas i allvarligt övervägande.
Vad kan då göras för studenterna? Frågan dryftades för en tid
sedan med stor grundlighet och förståelse av krigsarkivarien Birger
Steckzén i Ny Militär Tidskrift. Nyligen har överbefälhavaren gjort
en behjärtansvärd framställning i ämnet. För vår del vilja vi särskilt
framhålla följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
