Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. »Klassmärken»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
över en stor mängd av »överklassens» dryckeshjältar
och skränare.
Men ännu finnas tyvärr allt för många arbetare, som
inbilla sig att deras stora strid kämpas bäst utan detta
slags förfining; att man bör möta glåpord med glåpord,
råhet med råhet.
Den djupaste orsaken till råheten hos oss som överallt är
att ungdomens kultur – trots alla vackra ord om denna –
icke är målet, på vilket skolarbetet inriktas och att
den »hållning», som i skolan uppnås genom disciplinära
tvångsmedel, icke betyder att någon inifrån verkande
självtukt är vunnen. Efter skolåren vänder således råheten
tillbaka.
Till detta kommer den, genom de skilda skoltyperna
redan utpräglade, klasskillnad, som fråntar barnen ur
arbetarhemmen det förfinade kamratskapet med barn från
bildade hem och berövar de fullvuxna av alla klasser den
ömsesidiga uppfostran, som handens och huvudets arbetare
kunde giva varandra. Denna ömsesidiga uppfostran är, som
C. J. L. Almqvist med rätta påpekat, själva grundvillkoret
för att det »skall bli folk» av de olika klasserna inom
ett folk.
En medelbar skuld i allmogebarnens råhet har den ännu
flerstädes härskande meningen: att katekesplugg är
folkskolebarnets rätta bildningsmedel. Ty därigenom
har det verkligt själsodlande, som redan på folkskolans
stadium kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
