- Project Runeberg -  Then Swänska Argus / Första Delen 1732-1733 /
37:4

(1732-1734) Author: Olof von Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Denna gamla Dikten wil jag föröka med mitt
eget: (Ursäkta mig Herr Ouidius och Herr Dela
Fontaine, at jag giör Ehr saga til min för-dans) Den
Græska Konungen jon frågade Oraklet, hwartil desse
wyrdiga Träd woro nyttiga? Pythia swarade: Til at
påminna äkta Makar, at lefwa liufligt tilsammans både
i Rikt och Fattigt tilstånd. Detta hörde de Swenska
Iggurs söner, som då woro i K. Jöns håf, hwilkas
Runsten står i Upland wid Hanstad, och skuro sig deraf hwar
sin liten Gren, så at wåra gamla Græk-landzfarare ha
brakt desse Grenar hit til Swerige: Af Linden är giord
en Pipa, af Eeken en Käpp, som förwaras i en wiss
Rust-Kammare och ha den wärkan, at med Pipan kan
man blåsa til sig hwar och en gift, som är obeskiedelig
mot sin Maka, ja i dess sötaste Sömn, och med Käppen
kan man tukta den samma. (Tänck hwad wäsende jag
giorde, innan jag fick en Pipa och en Käpp: jag war
ytterst i Phrygien. Men hwad är det mer? mången
giör mera wäsende för mindre ting: Jag känner den,
som rifwer Rägn, när hon mist en Knä-Hund &c.)
Ägaren til dessa rara Saker länte mig dem i Fredags och
jag tilbrakte ett stycke af natten med deras pröfwande:
Alla, som jag blåste til mig, kommo trafwandes i
sömnen och hade i Pannorne hwar sin Lapp, hwarpå deras
Fel mot deras Makar stodo skrefne, men desse Lappar
tog jag bort och satte andra i stellet, som innehöllo goda
råd, hwarefter Makarne kunde sig rätta:

Den första jag Namn-gaf och blåste til mig, som såg gemen
ut, kom pustandes med öpna Ögon, fast han sof, och bar det
Tekn, at han war en Tyrann mot sin Hustru, som sällan fick af honom
wänligare ord och caresser, än bannor och Örfilar. Jag skref tilbaka,
at Hustrun borde bemöta honom med all Höflighet, tils han blygdes,
och strax lade jag friskt på honom med Käppen, at han waknade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 29 11:46:29 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swargus/1/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free