Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före afresan träffades hon och Daniel ett ögonblick
ensamma hos Ahlfelts.
— D.et var ledsamt, sade Ingeborg, att vi
inte fingo vara mera tillsammans senare på
sommaren, det hade varit så roligt att upprepa dagarna
i juni.
— Minns ni hvad jag då sade — att de inte
mera skulle upprepas?
— Ja, jag minns det nog. .. och det blef så,
fastän jag inte ville tro det... men jag glömmer
dem dock inte.. .jag var så glad då!
— Var ni det inte sedan?
— Ah jo, visst var jag det. . . men kanske
inte på samma sätt. . . men, Daniel, ni måste
lofva mig att skrifva till mig, och i era bref skall
ni säga allt hvad ni inte fick sägdt i sommar!
Lofvar ni det?
— Tack för att ni vill det...jag vet bara
inte om jag kan lofva att säga allt!
— Men åtminstone måste ni lofva att skrifva
och säga att ni inte är ledsen på mig!... Jag
får nog litet ledsamt efter er också, ibland . . .
De blefvo afbrutna och fingo ej tillfälle att
fortsätta. När Daniel gick, tog Ingeborg hjärtligt
afsked af honom och bad honom komma ihåg hvad
hon sagt.
Det blef trist i kommunalrådets stadsvåning,
när Ingeborg var borta. Daniel gick ofta hos
Kuno, men det var slut med musiken och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
