Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapliga kärlekens ursprung från det godas och sannas äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Manlig förnuftighet skönj es äfven i all hans dygd. Af hans
GESTALT, att den är olik och alldeles åtskild ifrån
qvinnans, hvarom äfven kan ses något ofvanföre, n:r 33.
Härtill kommer, att alstringskraften är i honom; denna är
icke annanstädes ifrån än utaf förståndet, ty den är ifrån
det sanna utaf det goda derstädes. Att alstringskraften härrör
derifrån, skall ses i det följande [n:r 172].
91. Att qvinnan deremot födes att vara viljelig, men
viljelig utaf mannens förståndliga, eller som är detsamma,
att vara mannens vishets-kärlek, emedan hon blifvit danad
genom hans vishet, hvarom kan ses ofvanföre, n:r 88, 89,
kan äfven inses utaf qvinnans böjelse, hennes fallenhet,
hennes seder, samt af hennes gestalt. Af qvinnans BÖJELSE,
att det är en böjelse att älska vetande, förståndighet och
vishet, men likväl icke hos sig utan hos mannen, och således
mannen; ty icke kan mannen älskas på grund af blotta
gestalten, att han ser ut såsom menniska, utan af den
begåfning som finnes hos honom, hvilken gör att han är
menniska. Af hennes FALLENHET, att den är för sådana
saker, som äro arbeten för händerna och kallas spånad,
nålstickerier, och med annan benämning, de der tjena till
prydnader, och för att smycka sig, och att förhöja sin fägring,
samt dessutom för åtskilliga så kallade husliga sysslor, som
[väl] foga sig till männens sysslor, hvilka, som sagdt är,
kallas embetssysslor; detta hafva de af benägenheten till
äktenskapet, att de må blifva hustrur, och således ett med sina
män. Att det äfven visar sig af SEDERNA och GESTALTEN,
är tydligt utan förklaring.
92. V. UTAF INFLYTELSEN AF DET GODAS OCH SANNAS
ÄKTENSKAP IFRÅN HERREN HÄRRÖR KÄRLEKEN TILL KÖNET,
OCH HÄRRÖR DEN ÄKTENSKAPLIGA KÄRLEKEN. Att godt och
sant äro skapelsens allmänligheter, och derföre uti alla
skapade subjekter; och att de äro i dessa efter hvars och
etts form; och att godt och sant icke såsom två, utan såsom
ett utgå af Herren, är ofvanföre n:r 84, 85, 86, 87 visadt. Häraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
