Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofningar och Bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sålunda med dem utgöra en enda form, i hvilken
oräkneliga ting förekomma i sådan ordning, kedjeföljd och
sammanhang, att de kunna kallas ett; och de kunna kallas
ett, emedan det icke kan borttagas något derifrån, ej heller
något läggas dertill, för att den må vara sådan. Hvad är
den menskliga själen om icke en sådan form? Äro icke
alla till kärleken och alla till visheten hörande ting
väsendtligheter hos denna form? Och dessa hos menniskan äro i
själen, och från själen i hufvudet och kroppen. I kallens
andar och änglar, och hafven i verlden trott, att andar och
änglar äro såsom vindar eller eterarter, och sålunda sinnen
och sinnelag; och nu sen I klart, att I sannerligen, sakligt
och verkligen ären menniskor, I som i verlden hafven lefvat
och tänkt i en materiel kropp, och hafven vetat att den
materiela kroppen ej lefver och tänker, utan den andliga
substansen i den kroppen. Och denna (substans) hafven I
kallat själ, hvilkens form I ej hafven vetat, och likväl hafven
I nu sett och sen den. I alla ären själar, om hvilkas
odödlighet I hafven hört, tänkt, sagt och skrifvit så många ting;
och emedan I ären former för kärlek och vishet af Gud,
så kunnen I icke dö i evighet. Själen är alltså den
menskliga formen, från hvilken icke ett grand kan borttagas, och
till hvilken icke ett grand kan tilläggas, samt är den
innersta formen af alla former i hela kroppen. Och emedan de
former, som äro utanföre, erhålla ifrån den innersta både
väsende och form, derföre ären I, såsom I synens inför eder
och oss, själar. Med ett ord, själen är sjelfva menniskan,
emedan hon är den innersta menniskan, hvarföre hennes
form är fullständigt och fullkomligt den menskliga formen;
men hon är icke lif, utan är det närmaste mottaget för lif
af Gud, och sålunda en Guds boning.»
När detta var sagdt, applåderade många, men några
sade: »Vi skola öfverväga.» Jag gick då hem; och si, öfver
förenämnda gymnasium sågs i stället för det förra lufttecknet
en hvitglänsande sky utan strimmor eller strålar som faktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
