Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Af ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af med genitiv eller med de, ex med
ablativ: sapientium octavus; maximus
fratrum; una de navibus. — b. i
objektsförhållande, med genitiv: immemor
beneficiorum glömsk af wälgerningar. — c. i
orsaksförhållande, med ablativ eller - wid uttryck
för fullhet - äfwen med genitiv: fessus
itinere trött af resan; plenus fidei full af
trohet; jfr lat. lex. — III. der den med sin
kasus bestämmer ett verb: 1. i uttryck för
det (l. den), från hwilket man tager bort,
skiljer något, hemtar, härleder något: a, de,
ex l. wid sammansatta verb dativändelse:
taga hatten af hufwudet capiti pileum
demere, jus a natura repetere härleda af
(från) naturen; aquam ex puteo sumere
(Pt.), petere. — 2. i uttryck för ursprung,
härkomst, härrörande (ämne, hwaraf något
göres): a, de, ex l. blott ablativ, det
sistnämnda wid uttryck för födelse i naturlig och
omedelbar mening: nobili genere, matre
honesta nasci födas af adlig börd, af en
dygdig moder; injuriae saepe a metu
proficiscuntur härröra af fruktan; hwad skall
det blifwa af honom quid ex, de illo fiet?;
af intet blir intet gignitur de nihilo nihil;
det blifwer ej en gud af hwilken stock som
helst ex quovis ligno non fit Mercurius;
bilda ett namn af ett annat nomen de
nomine fingere; göra en af twå de
duobus unum facere. — 3. i uttryck för
den person, af hwilken man begär, fordrar,
får, hör, lär något: ab, de, ex: ab aliquo
percipere, accipere aliquid; illa
Demosthenes a Platone didicerat; hoc ex
socero meo audivi; ab istis saepe quaesivi
et audivi non invitus; emere aliquid
de aliquo; göra sig förtjent (= förwärfwa
sig förtjenst) af någon bene de aliquo
mereri; (förtjenster af fäderneslandet merita
in patriam); af sig sjelf sponte; ipse. —
4. i uttryck för den tid, af (från) hwilken ngt
warat, består: ab: af ewighet, af ålder, af
begynnelsen: ab omni aeternitate;
antiquitus; a principio. — 5. i uttryck för
medel: ablativ: vivere rapto, parvo af rof,
af litet. — 6. i uttryck för orsak, werkande
kraft, wid passiva och intransitiva verb,
brukas wanligen blott ablativ, sällan a med
ablativ: a. i allm.: sagittis confodi
genomborras af pilar: ardere ira brinna af wrede;
perire morbo, a morbo (N.); ira aut
aliqua perturbatione incitari. — b.
bewekelsegrunden (den inre) till en handling
utmärkes med blott ablativ eller med ett particip
och ablativ, sällan med propter eller a:
cavendum est, ne magis bellandi fuga, quam
utilitatis ratione facere videamur;
stultitia inductus peccavit; a cupiditate
ulciscendi facere aliquid (Cs.); propter
metum parere (C.). — c. wid uttryck för
hinder (wanligare: för): prae (gaudio loqui
non poterat). — 7. i modala uttryck, för
hwilka betydelserna 1, 2, 6 ligga till grund:
af hjertat älska, önska ex animo, penitus
diligere; magnopere optare; af alla
krafter omnibus l. totis viribus. — 8. i uttryck
för agent, d. w. s. den person l. som person
tänkta sak, af hwilken det passiva verbets
handling företages: a. i allm.: ab: Regulus
retinebatur a propinquis; non audimus
ea, quae a natura monemur. — b. wid
gerundivum och äfwen stundom eljes uttryckes
agenten med dativändelse: mihi hoc est
faciendum; bellum illi est stulte
susceptum. — 9. dessutom i många fall, der
latinet har objektsackusativ (t. ex. weta af
något audivisse, comperisse aliquid; hålla
af någon amare, diligere aliquem; glömma
af något oblivisci aliquid l. alicujus rei),
om hwilka ses under respektiva verb.
Afarbeta se Arbeta af.
Afart: species; varietas.
Afbalka: dissaepire.
Afbedja: 1. genom böner söka afwända
straff l. hämnd: deprecari. — 2. bedja om
tillgift för fel: veniam peccati petere.
Afbeta: depascere.
Afbetala: partem debiti, de l. ex aere
alieno solvere, rescribere.
Afbetalning: pensio; rerum creditarum
ex parte solutio; göra en afbetalning
pensionem facere.
Afbetsla: jumenta frenis solvere;
jumentis frena demere, eximere.
Afbida: exspectare.
Afbild: imago; effigies; simulacrum;
han är sin faders a. patri simillimus est;
os habitumque patris refert; nihil est
tam simile, quam hic patris sui.
Afbilda: 1. med personligt subjekt:
imaginem alicujus exprimere, reddere;
aliquid, aliquem imitari (aere capillos, Hor.);
simulare (poet.; cupressum); fingere,
effingere (om plastiska bilder); pingere (måla);
a. i wax, guld in l. e cera, ex auro
fingere; cera, in cera, auro exprimere;
simulacrum alicujus e marmore facere;
afbilda såsom qwinna, såsom Herkules in
muliebrem, in Herculis formam effingere,
pingere. — 2. med sakligt subjekt, se
Föreställa.
Afbildning: 1. handling: imitatio;
formatio. — 2. = afbild, se detta ord.
Afbita: demordere; dentibus
decerpere, depascere; mordicus auferre;
frampå a. praemordere.
Afblåsa: 1. trans.: flando depellere. —
2. intr.: se Blåsa af.
Afborsta: detergere. — Afbrinna se
Brinna af.
Afbrott: 1. = uppehåll: intermissio (C.);
interruptio (Qu.); utan a. sine
intermissione; a. i något intermissio alicujus rei;
göra ett a. i något intermittere,
interrumpere aliquid; facere intermissionem
alicujus rei l. a re (C. de Off. I. § 19); efter
ett kort a. brevi tempore intermisso. —
2. = olikhet mellan twå sammanstälda l. på
hwarandra följande föremål: discrimen;
dissimilitudo; commutatio; a-t war starkt
magna facta est commutatio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
