- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
41-42

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Alldaglig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Alldaglig: quotidianus (Graeculi
alicujus q. loquacitas); volgaris (v. et
obsoletus, C.); pervolgatus; jfr Hwardaglig.

Alldeles: 1. såsom bestämning till verb l.
adjektiv: omnino (aut o. aut magna ex
parte; o. interire); plane, prorsus,
penitus, funditus; alldeles förträffligt optime;
a. egna sig åt statens tjenst totum se rei
publicae dare; a. icke prorsus non; nullo
modo; nequaquam; minime; a. intet plane
nihil; nihil omnino. — 2. i swar
bekräftande: est ut dicis; plane est ut dicis;
plane; ita vero; ita sane.

Alldenstund: quia; quod; quum (med
konj.).

Allé: ambulatio (arboribus saepta;
umbrosa); ambulacrum; spatium (Academiae
nobilitata spatia, C. de Fin. V. 1).

Allegori: continua translatio (quum
fluxerunt plures continuae translationes,
plane alia fit oratio, C.; jfr C. de Or.
III. § 167); inversio, allegoria, Qu. -gorisk:
inversus; *allegoricus; a. framställning ex
pluribus et continuis translationibus
connexa oratio (C. de Or. l. c.); allegoria.

Allehanda se Allahanda.

Allena: 1. adj.: solus. — 2. = allenast
1., se detta. -lenast: 1. i allm.: solum;
tantummodo; modo. — 2. i uttryck för
förbehåll l. uppmaning: modo; dum modo;
kom a. veni modo; tro a. icke tu modo ne
credideris; jfr Blott. -styrande:
praepotens. -styrelse: infinita unius potestas l.
potentia; unius dominatus; dominatio.

Allesamman (-ans): cuncti; universi; ad
unum omnes. -städes: ubique; omni loco;
omnibus locis; usquequaque; ubivis (hwar
som helst); nusquam - non; a., hwarest -
ubicunque -; a. ifrån undique; a. hän
quoquo versus.

Allfader: Pater (ipse); Pater omnium;
omnium rerum effector.

Allgod (om Gud): optimus.

Allherrskande: praepotens.

Allihop se All II.

Allmakt: summa omnium rerum
potentia (Dei). -moder: communis omnium
parens l. mater.

Allmoge: 1. = folk, allmänhet
(gammaldags): populus. — 2. = bondeklassen:
rustici; rusticani.

Allmän: 1. = som tillhör alla, har
afseende på alla l. allt: communis; omnium
communis; universus; summus (= som
rör det hela); ofta att återgifwa med
genitiv l. andre casus obliqui af omnes,
universus, summa res, t. ex.: allmänt wäl
communis salus l. utilitas (utilitas tua
communis utilitas vicissimque communis
utilitas tua esse debet; eadem est utilitas
uniuscujusque et universorum, C. de Off.
III. § 52, 56); den a-a menniskonaturen, i
motsats till de enskildes egendomligheter:
universa natura (mots. propria, singulorum,
C. l. c. I. § 110); a. undergång omnium l.
universus interitus; a. mening, wäntan,
förhoppning omnium opinio, exspectatio,
spes, consuetudo et c.; a. förtwiflan omnium
(allas) desperatio; summa, universa,
omnium rerum, summae rei (= det hela
beträffande) desperatio; a. förwirring summa
l. omnium perturbatio; a. brist omnium
rerum inopia; det råder en a.
öfwerensstämmelse omnes uno ore consentiunt; det
är ett a-t tal is sermo est in ore
omnium; volgo ita loquuntur; det a-a ryktet
fama hominum l. omnium; a-a historien
omnium gentium historia l. monumenta;
a. lag, regel summa lex, lex ad omnia
pertinens; formula omnia complectens l.
tenens; a-a språkbruket communis loquendi
consuetudo; striden, flykten blef a.
certatum est omnibus locis, ab omni parte
fugerunt, fuga passim fieri coepta est;
allmänt intresse (med afseende på föremålet)
omnium rerum humanarum cura l.
studium; omnium artium studium; hafwa
a-t intresse nihil humani a se alienum
putare; omnium artium studio flagrare;
intresset för honom war a-t omnium erant in
illum accensa studia; detta är af a-t
intresse hoc ad omnes pertinet, patet
latissime; det a-a res summa, summa
rerum. — 2. wanlig, alldaglig: volgaris;
tritus; communis (vita, sensus, opinio); wara,
blifwa a. volgatum esse; volgari;
increbrescere; late serpere, manare. — 3. =
folkets, statens; samhället tillhörig; offentlig
(mots. privatus): publicus (via p-a a. wäg
l. gata; loca p-a a-e platser; vincula p-a
a-a fängelset; salus p-a a-t wäl; res p-ae
a-a angelägenheter); communis (loca c-ia;
communia tempora det a-a tillståndet, det
offentliga lifwet, C. de Or. I. § 2); civilis
(som hör till statens styrelse l. förwaltning:
usus, prudentia rerum civilium erfarenhet,
insigt i a-a ärender); det a-a res publica,
civitas. — 4. = generel, obestämd, abstrakt:
infinitus (quaestio; dubitatio); communis
(loci communes = allmänne punkter,
ämnen, tankar); generalis (et generale
quoddam decorum intelligimus, quod in omni
honestate versatur, et aliud huic
subjectum, quod pertinet ad singulas partes
honestatis, C. de Off. I. § 96); a. fråga
universi generis quaestio; lära sig det a-a af
en sak capita l. locos rerum discere; i a-a
ordalag infinite; verbis communibus; det
allmänna = begreppet, i motsats till de
enskilde genus; genus universum.

Allmän-ande: communis salutis l. rei
publicae cura. -giltig: quod ad omnia
pertinet, ad omnia transferri potest; quibus
omnia tenentur.

Allmänhet: 1. i abstrakt men., wanl. blott
i uttrycket: i allmänhet (i största allmänhet):
tala, gifwa en föreskrift i a. generatim,
universe, de re universa, de universo
genere loqui, praecipere, i mots. till de
singulis rebus, singillatim; filosofien i a.
universa philosophia; betrakta saken i
hennes a. rem universam spectare. — 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free