- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
43-44

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Allmännelig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konkret = folket, publiken: populus, multitudo,
volgus, volgo homines, homines
(semperne volgi judicium cum intelligentium
judicio congruit an alii probantur a
multitudine, alii ab iis, qui intelligunt? -
ego eloquentiam meam populo probari
velim, C. Brut. § 183—4 ff.; volgo
homines eum statum, qui fuerat sub Tullo,
requirebant, L.; Tiberius primo
prudentes, dein volgum, diutissime provincias
fefellit, T.).

Allmännelig, -het se Allmän (3),
Allmänhet.

Allmänning: ager compascuus; ager
publicus; commune.

Allmännyttig se Allmänt.

Allmänt: 1. = af alla, för alla o. s. w.,
uttryckes med volgo eller med kasus af
omnis: a. känd volgo notus, omnibus notus;
det är a. kändt omnibus notum est;
omnes sciunt; nemo ignorat; quis ignorat?;
det är a. erkändt inter omnes constat; a.
omtyckt omnibus carus et acceptus; han
berömmes a. ab omnibus laudatur; a-t
nyttig reipublicae, vitae societati, humano
generi utilis; a-t mensklig omnium
hominum communis; humanus. — 2. =
obestämdt, i allmänna ordalag: infinite;
universe; generatim.

Allo, dat. sing. neutr. af all: i allo = i
alla hänseenden: ab omni parte (beatus,
Hor.); plane; omnino.

Allra se Aldra.

Allrådande: praepotens; qui omnia
regit et moderatur.

Alls, gen. sing. af all, brukad i förening
med nekande ord, åt hwilka det gifwer en
allmän (universel) betydelse: alls icke: omnino
non; nullo modo; nequaquam;
(neutiquam); alls ingen, alls intet prorsus l. plane
nemo, nihil.

Allsidig: omnia complectens; ab omni
parte perfectus; undique completus.

Allsköns (alls köns) = allt slags, af alla
slag: omnis generis (res); omne genus
(rerum); omnis.

Allsmäktig, -wåldig: praepotens.

Allt, Alltefter, Alltfort, Alltför se All.

Alltid: semper; numquam - non; usque
(alltjemnt); omni tempore = wid hwarje
tillfälle; - för alltid in perpetuum, in omne
tempus; in aeternum.

Alltihop: cuncta, omnia.

Allting (all ting = alla ting): omnia,
cuncta, gen. omnium l. cunctarum rerum;
nihil - non; allting i werlden quidquid
mundus habet (jfr Werld).

Alltjemnt (alltjemt): semper, perpetuo,
assidue; usque (u. ego postera crescam
laude recens, Hor.); in dies (senescere
in dies addiscentem alqd).

Alltmer: in dies magis; magis
magisque (se All, I. 3).

Alltnog: 1. i allm.: satis; satis superque
(divitiarum). — 2. afbrytande (då man
betecknar ett faktum såsom otwifwelaktigt,
hurudan än dess orsak och sammanhang må wara):
certe; quid multa? (ars utrum sit
eloquentia, necne, nescio; c. res maxima
est). — Alltre’n: jamjam.

Alltsammans se All.

Alltsedan, -se’n: 1. adv.: inde l. usque
ab illo tempore. — 2. prep.: inde l. usque
ab, post. — 3. konjunkt.: postquam.

Alltså: 1. (gammaldags), utmärkande sätt:
sic; ita; alltså talade Venus sic Venus (Vg.);
dixit, dixerat (Venus, illa). — 2.
utmärkande en tankes förhållande till en föregående
såsom sin orsak l. (wanligare) grund
(konsekutiv l. wanl. konklusiv partikel): ergo;
igitur; quod cum ita sit (jfr C. Tusc. disp.
I. § 108, 112, 93).

Allwar: 1. i ord och i allm. i motsats till
skämt (jocus): asseveratio (= att tala
allwar; omni a-e - på fullt a. - dicere alqd,
C.); severitas (a. såsom egenskap hos den
talande: videat, quibus de rebus
loquatur: si seriis, severitatem adhibeat: si
jocosis, leporem, C.); - i mera konkret men.
= det som säges på a.: seria, t. ex. joca
seria cum alqo conferre, communia
habere (C.); joca atque seria agere,
celebrare cum alqo; för öfrigt brukas ordet
mest såsom predikat l. med prepositioner och
återgifwes i sådana fall med omskrifning: är
detta ditt a. hocine serio dicis?; detta är
mitt a. hoc serio l. ex animi sententia
dico; non ego ludo; detta är ej ditt a. ah
ludis!; jocaris. — 2. i afsigt och tänkesätt,
i motsats till (skämt), sken och falskhet
(synonymt med ärlighet och uppriktighet): veritas;
sinceritas (animi, consiliorum); det är a.
med hans kärlek vere amat; det är a. med
hans gudsfruktan non simulata pietate
Deum colit; hafwa a. med ngt severe agere
alqd. — 3. a. i sinne och karakter, i motsats
till flärd, lek, lättsinne (levitas): severitas,
gravitas, constantia (severitatem
comitati aspergere; a. och gamman trifwas wäl
tillsamman severitas comitate non
excluditur); sträft, tungt a. austera, tristis
severitas. — 4. a. i handling, i motsats till
slapphet, löslighet, smek, lek; synon. eftertryck,
ifwer, stränghet: severitas; contentio; cura;
bruka a. severe, diligenter agere rem;
agere et persequi rem; (agere, non
ludere); omni cura in rem incumbere;
summa contentione uti; icke bruka a. ludere;
rem ignave, somniculose agere; oscitare;
gripa saken an med a. rem studiose,
summo studio, omni cura et contentione
aggredi; göra a. af sitt beslut, sina hotelser
consilium peragere, perficere; promissa
facere, minas efficere, repraesentare; då
blef det a. tum vero res serio agi coepta
est (ira hominis mota est); det är a. med
hans sjukdom, han är på a. sjuk graviter
aegrotat; lifwets a. res severae.

Allwarlig: 1. = ärlig, ej låtsad: verus
(sententia, voluntas); sincerus. — 2. =
ej skämtsam, ej på skämt yttrad: serius (mots.
jocosus); gravis (C. de Or. II. 62). — 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free