Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Analogi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Analogi: proportio (matematisk analogi,
C.); analogia, aequabilitas om grammatisk
a. = likhet i form till uttryck för lika
förhållande, Varr.; similitudo = qvalitativ
motswarighet, likhet; sluta per analogiam ex
similitudine concludere. -logt: pro
portione, similiter.
Analys (ἀνάλυσις): 1. i logisk men.:
explicatio, expositio. — 2. i kemisk men.:
resolutio. -lysera: 1. i logisk men.:
explicare, exponere, excutere (explica et
excute intelligentiam tuam, C.). — 2. i
kemisk men.: resolvere. -lytisk: in
explicando positus.
Anapest: anapaestus l. pes anapaestus
(⏑⏑—).
Anarki: rei publicae l. omnium rerum
perturbatio, confusio (C. de Rep. I. § 69);
infinita volgi licentia; legum l. legitimi
imperii interitus; a. uppstår omnia
turbantur, divina et humana permiscentur;
a. råder certum imperium nullum est;
neque leges ullae sunt neque judicia
neque omnino alqd vestigium civitatis (C.).
-arkisk: a. tillstånd = anarki.
Anatom: (anatomus); corporum
resector. -tomi: anatomia, -ice.
Anbefalla: 1. = befalla, ålägga, tillråda:
mandare, imperare, injungere, suadere
alicui alqd, ut faciat alqd. — 2. =
rekommendera: commendare alicui alqd.
Anblick: 1. subjektivt = åsyn af ngt:
aspectus, visus, species; wid förste a-n
primo aspectu, prima specie. — 2. obj., den
anblick något företer l. erbjuder:
spectaculum; aspectus (miserabilis; ipso a-u sui
miserationem injicere, C.); visus (v-um
habere - förete - illustrem et insignem, C.);
species horribilis; erbjuda en sorglig a.
triste spectaculum praebere, tristi aspectu
esse, ad a-tum tristem esse; fasa för dödens,
fiendens a. mortem impendentem (mortis
conspectum), hostem repente l. improviso
conspectum perhorrescere; du skulle ej
fördraga a-n deraf non ferres, illa si videres;
hwilken a. o speciem pulchram, foedam,
miserabilem o. d.
Anboren = medfödd.
Anbringa: collocare, ponere, disponere
alicubi, alqo in loco; alligare, affigere
(påbinda, påfästa); wäl, illa a. apte l. suo
loco ponere; alieno loco, incommode
ponere; a. i ett tal adhibere; inserere in
orationem alqam; aspergere, innectere (quasi
in ornatu disposita lumina et insignia,
C. de Or. III. § 96); illa anbragt yttrande
vox intempestiva.
Anbrott: ljusets, dagens a. ortus lucis,
diei; wid dagens a. illucescente, oriente
die; prima luce.
Anbud: 1. bud på ngt falt: licitatio; göra
ett a. liceri, licitari. — 2. i allm. tillbud,
erbjudande: professio (honesta p. - wackert,
ädelt a.); condicio; (res oblata,
promissum); göra ngn ett a. condicionem ferre,
offerre, proponere alicui; antaga ett a.
condicionem alicujus accipere; id quod
offertur, quod quis offert, accipere;
giftermålsanbud condicio.
I. And: anas (pluviatilis).
II. And: messis (skördetid).
Andakt: mentis (pia) attentio l.
intentio; förrätta sin a. rei divinae l. sacris
operari; preces fundere.
Andaktsbok: liber pius. -full: pius;
sanctus; iakttaga en a. tystnad linguis
(animisque) favere. -stund: tempus sacrum
l. piis cogitationibus sacrum.
Andas: 1. intr.: spirare, respirare;
spiritum ducere, reddere; äfwen i mer l.
mindre oegentliga uttryck = lefwa, wara lugn
o. d.; a. ut libere respirare; sine metu
spirare; så länge jag a. dum spirabo l.
spirare potero; jag a. åter respiro; andas på
ngt aspirare, inspirare alicui rei; winden
a. Zephyrus, Eurus spirat, Vg., Ov.;
kärlek, snille a. i hans skrifter spirat Laelii
mens in scriptis (C.); spirat adhuc amor
vivuntque commissi calores aeoliae
fidibus puellae, Hor. — 2. trans.: a. eg.: spirare
(flammam Chimaera, Lucr.); respirare
(animam arteria, C.); exspirare, exhalare
(Vg.); a. in spiritu ducere in pulmones.
— b. oeg.: a. kärlek, hat, brott spirare
amores (Hor.); scelus anhelare (C.).
Andande: respiratio.
Ande: 1. = andedrägt (jfr detta ord och
Andetag): anima; spiritus; draga a.
spirare, respirare; hemta a-n spiritum
ducere, colligere, recipere, revocare; utan
att hemta a-n uno (et continuo) spiritu;
sine intermissione; hålla a-n spiritum
continere, sustinere, comprimere, cohibere;
betaga ngn a-n exanimare; spiritum alcjs
intercludere; ngn mister a-n spiritus
intercluditur alicui; uppgifwa a-n animam
efflare (C.), effundere (Vg.); exspirare;
allt hwad lif och ande har quidquid vivit
et spirat. — 2. ande = lifsande, fysiskt lif:
spiritus (dum memor ipse mei, dum s.
hos regit artus, Vg.); anima; spiritum
auferre alicui; animam ponere, reddere,
Vg. — 3. andligt wäsende: a. i allm.: anima
(ingenii egregia facinora, sicut anima,
immortalia sunt, Sa.); animus
(immortalitas, aeternitas animi; animi discessus
a corpore; a. vacans corpore); mens (Deus
est mens soluta quaedam et libera,
eademque ex natura est humana mens, C.);
spiritus (divinus, caelestis). — b. ande i
motsats till natur: animus; ingenium
(ingenii praeclara facinora, Sa.); andens werld,
se Werld. — c. skyddsande genius; lar;
(daemon). — d. en aflidens ande: manes;
(umbra, larva); anima; frammana, beswärja
a-ar animas, manes excitare, elicere;
manes ciere. — 4. ett andligt wäsendes
förmåga, kraft, rigtning: a. med afseende på
tänkande l. fantasi: spiritus (i bildliga
anwändningar af ordets ursprungliga betydelse,
t. ex. ingentis spiritus vir en högt flygande
ande, L.; spiritus et vis non inest in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
