Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arfwode ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arfwode (Arwode): (= lön, wanligen för
särskild tjenst l. förrättning, åt fri och
oberoende person): salarium; merces; a. för en
resa viaticum; årligt a. annuum, Pn., Juv.;
åt jurist, läkare honorarium; lyfta a.
salarium accipere.
Arg: 1. = elak, illwillig, illasinnad:
malus (dolus m. a. list); a. uppsåt mala fraus;
voluntas nocendi; malignus (mens). —
2. = wred, retad, ilsken, ond på ngn: iratus,
saevus; blifwa a. irasci; irā incitari,
incendi; wara a. saevire; irā flagrare. —
3. = argsint: iracundus, saevus. — 4. =
häftig, fanatisk, wild: vehemens, saevus;
acer; pessimus; effrenatus; (a. demagog
in populari levitate acerrimus); - särskildt
märkes (det gammaldags) uttrycket: gå, stå,
trakta efter ngns argesta: fortunis, vitae,
capiti alicujus imminere; exitium minari.
Arghet: malitia (elakhet); fraus (ondt
uppsåt); ira (= wrede); saevitia (= ilska,
häftighet). -list (rättare arg list): dolus
malus; malitia. -listig: malitiosus, malignus,
malus, fraudulentus; improbus, astutus,
subdolus. -sint: (böjd till wrede, häftig i
wrede): iracundus, saevus, vehemens,
acer, asper. -sinthet: iracundia; animus
in iram praeceps.
Aristokrat: 1. studiosus optimi
cujusque (C.); qui est partium optimarum (jfr
N. Att. c. 6); qui vult rempublicam
penes optimates l. optimos esse; fautor
optimatium, optimatium amicus; plur. äfwen
optimates, optimi; (boni; boni viri). —
2. oeg. = förnäm man, adelsman: homo
nobilis; optimus quisque; princeps
(civitatis); plur. optimi; optimates; nobiles,
nobilitas, principes, proceres; (pauci =
oligarker, oligarkien). -krati: 1. = de
förnämes makt l. öfwerwägande betydelse i ett
samhälle; aristokratisk författning (och
förwaltning), samhällsform: optimatium potentia
l. imperium; ea forma (imperii),
reipublicae, id genus reipublicae, quo (qua)
omnis vis, summa potestas, summa rerum
est penes optimates, a principibus cuncta
administrantur; a-en är den bästa
samhällsform commodissime a principibus regitur
resp.; optime se habet resp., si est
penes optimum quemque. — 2. = stat med
aristokratisk styrelseform: principum
respublica; civitas, quae tota est penes
principes (optimates), in potestate
principum, a principibus tenetur. — 3. = adel
i abstrakt och kollektiv betydelse: nobilitas
(i båda betydelserna; dygdens a. är den enda
sanna nobilitas sola est atque unica
virtus, Juv.; a-ens sak causa nobilitatis); =
aristokrater: nobiles, principes, optimates;
nobilium factio; penningaristokrati
divitissimus quisque; factio quaedam
pecuniosorum. -kratisk: a. styrelse, styrelseform,
författning, se Aristokrati 1; denne stat har
en a. författning haec res publica est
penes optimates; regitur, administratur,
tenetur ab optimatibus l. principibus; a.
parti partes optimatium; optimae partes;
causa nobilitatis l. optimatium; a-a
tänkesätt optimarum partium studium; a. till
sina tänkesätt studiosus optimi cujusque
(C. de Off. I. § 85); hans tal har en a.
syftning (är genomträngdt af en a. ande) ad
potentiam optimatium pertinet, pro causa
nobilitatis suscepta est; a. hållning,
utseende qualis principem decet; (avitae)
nobilitatis memor, retinens.
Aritmetik: arithmetica, orum (C.);
arithmetica, ae och -ē, es; ars ratiocinandi;
numeri (studera, lära a. numeros nosse, ab
aliquo accipere, C.). -metisk:
arithmeticus; a. lärobok, insigt numerorum ars l.
scientia.
Ark, m.: Noaks a. arca. — Ark, n.:
plagula, schedula.
Arkad: arcus; fornix; porticus.
Arkeolog, -logi se Fornforskare, -forskning.
Arkitekt: architectus; faber. -tektur:
architectonice; architectura.
Arkiv: såsom förwaringsrum: tabularium,
tablinum; om sjelfwa handlingarna:
tabulae l. literae publicae; publicis
monumentis l. literis consignata civitatis
memoria; acta publica.
Arla: (tidigt om morgonen): mane;
primo mane; matutino tempore; i
sammansättningar matutinus (arladagg, -regn ros
matutinus, pluvia matutina).
Arm, m.: 1. menniskas: brachium, ulna
(underarm), lacertus (öfwerarm), särskildt
med afseende på hans styrka: kraftiga
(muskulösa) a-r validi (torosi) lacerti; bära
ngn på a-ne, på sina a-r in manibus
gerere, gestare; (i oeg. mening: sinu l. in
oculis gerere l. gestare, Ter.; amplecti
alqm); bära under a-n sub ala portare;
slå, kasta, slingra sina a-r kring ngn, ngns
hals: collo alicujus brachia circumdare
(collo dare brachia circum, Vg.), amicis
(cupidis) brachiis amplecti alqm; bäras
bort på månges a-r per manus auferri;
emottaga ngn i sina a-r, taga ngn under a-ne
amplexu, sinu excipere alqm, ruentem
excipere; kasta sig i ngns a-r in alqm se
rejicere (Ter.); - i bildl. men.: emottaga
ngn med öppna a-r amice, benigne,
libenter, cupide accipere, recipere alqm; taga
ngn under a-ne excipere inclinantem,
labantem, laborantem; subvenire alicui;
sustinere, sublevare alqm; kasta sig i ngns
a-r in sinum alicujus, in fidem alicujus
confugere (C.); supplicem confugere ad
alqm; - rycka, slita ngn ur ngns (barnet ur
modrens) a-r: ex amplexu, e sinu (e
gremio sköte), e manibus alicujus avellere,
divellere, abstrahere; slita sig ur ngns a-r
ex amplexu alicujus se eripere; kröka,
sträcka a-n brachium contrahere, remittere;
lägga a-ne i kors *brachia inter se
complicare l. implicare; bildl. manus intra
sinum continere; otiosum sedere; otiosum
rei spectatorem se praebere. — 2. arm
af döda ting: af ett kärl ansa; af en länstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
