Print (PDF) - On this page / på denna sida - Antåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Arfwode
Arm
.84
Arfwotje (Arwode): (= lön, wanligen för
färskild tjenst 1. förrättning, ät fri och
oberoende perfon): salarium; merces; a. för en
refa viaticum; årligt a. animum, Pn., Juv.;
åt jurist, läkare honorarium; lyfta a.
sala-rium accipere.
Årg: 1. = elak, illwillig, illafinnad:
ma-lus (dolus m. a. lift); a. uppfat mala fraus;
voluntas nocendi; malignus (mens). -
2. = wred, retad, itflen, ond på ngn: iratus,
saevus; blifwa a. irasci; irä incitari,
in-cendi; wara a. saevire; irä flagrare. -
3. = argfint: iracundus, saevus. - 4. =»
Häftig, fanatisk, wilb: vehemens, saevus;
acer; pessimus; effrenatus; (a. demagog
in populari levitate acerrimus); - särskildt
märkeS (bet gammaldags) uttrycket: gå, stå,
trakta efter ngnS argefta: fortunis, yitae,
capiti alicujus imminere; exitium minari.
Arghet: malitia (ela!§et); fraus (ondt
uppfat); ira (= Wrede); saeyitia (= ilska,
Häftighet), -list (rättare årg list): dolus
ma-lus; malitia, -liftig: malitiosus, malignus,
malus, fraudulentus ; improbus, as tu tus,
subdolus. -fint: (böjd till Wrede, pftig i
Wrede): iracundus, saevus, vehemens,
a-cer, asper. -finthet: iracundia; animus
in iram praeceps.
Aristokrat: 1. studiosus optimi
cujus-que (C.); qui est partium optimarum (jfr
N. Att. c. 6); qui vult rempublicam
penes optimates L optimos^esse; fautor
op-timatium, optimatium amieus; plur. äfwen
optimates, optimi; (boni; boni viri). -
2. 0eg. = förnäm man, adelsman: homo
nobilis; optimus quisque; princeps
(civita.-tis); plur. optimi; optimates; nobiles,
nobilitas, principes, proceres;
(pauci=oli-garker, oligarkien), skrati: 1. = de
förnämes malt 1. öfwerwägande betydelfe i ett
fam-plle; aristokratisk författning m (och
förwalt-ning), Samhällsform: optimatium potentia
I, imperium; ea forma (imperii),
reipubli-cae, id genus reipublicae, quo (qua)
om-nis vis, summa potestas, summa rerum
est penes optimates, a principibus cuncta
admiuistrantur; a-en är den bästa
samhällsform commodissime a principibus regi tur
resp.; optime se habet resp., si est
penes optimum quemque. - 2. = ftat med
aristokratisk styrelfeform: principum
res-publica; ciyitas, quae tota est penes
principes (optimates), in potestate
principum, a principibus tenetur. - 3. = adel
i abstrakt och kollektiv betydelfe: nobilitas
(i båda betydelferna; dygdens a. är den enda
Sanna nobilitas sola est atque unica
virtus, Juv.; a=enS fa? causa nobilitatis); =
aristokrater: nobiles, principes, optimates;
nobilium factio; penningariftokrati
divitis-simus quisque; factio quaedam
pecunio-sorum. -kratifk: a. ftyrelfe, ftyrelfeform,
författning, fe Aristokrati 1; denne stat fjät
en a. författning haec res publica est
penes optimates; regi tur, administratur,
tenetur, ab optimatibus 1. principibus; a.
parti partes optimatium; optimae partes;
causa nobilitatis 1. optimatium; a-a tan*
lefatt pptimarum partium studium; a. titt
fina tänkefatt studiosus optimi cujusque
(C. de Off. I. § 85); ^anS tal %av en a. fyft*
ning (ar genomträngdt af en a. ande) ad
po-teutiam optimatium pertinet, pro causa
nabilitatis suscepta est; a. hållning, utfe*
ende qualis principem decet j (avitae)
nobilitatis memor, retinens. .
Aritmetik: arithmetica, orum (C.);
arith-metica, ae och -6, es; ars ratiocinandi;
nu-meri (ftudera, lära a. numeros nos se, ab
aliquo accipere, C.), -mettff:
arithmeti-cus; a. lärobo!, instgt numerorum ars L
scientia.
Ark, m.: Noa!s a. area. - Ark, n.:
pla-gula, schedula.
Arkab: arcus; fornix; porticus.
Arkeolog, -logi Se gornforskare, -forskning.
Arkitekt: architectus; faber. -tektttt:
architectonice; architectura.
Arkiv: fåfom förwaringSrnm: tabularium,
tablinum; om fjelfwa handlingarna:
tabu-lae 1. literae publicae; publicis
monumen-tis 1. literis consignata civitatis
memo-ria; acta publica.
Arla: (tidigt om morgonen): måne;
pri-mo måne; matutino tempore; t famman»
fattningar matutiims (ariadagg, »regn ros
matutinus, pluvia matutina).
Arm, m.: 1. menniskas: brachium, ulna
(underarm), lacertus (öfwerarm), Särskildt
med affeende på fjanS styrka: Jraftiga (mu«
pulöfa) a-r validi (torosi) lacerti; bära
ngn på a-ne, på fina a-r in manibus
ge-rere, gestare; (i oeg. mening: sinu L in
oculis gerere L gestare, Ter.; amplecti
alqm); Bära under a-n sub åla portare;
slå, rafta, slingra Sina a-r kring ngn, ngn§
|aIS: collo alicujus brachia circumdare
(collo dåre braqhia circum, Yg.), amicis
(cupidis) braetiiis amplecti alqm; bäraS
Bort på mångeS a-r per manus auferri;
emottaga ngn i Sina a-r, taga ngn under a=ne
amplexu, sinu excipere alqm, mentem
exciperé; lafta fig i ngnS a-r in alqm se
rejicere (Ter.); - i bildl. men.: emottaga
ngn med öppna a-r amice, benigne,
liben-ter, cupide accipere, recipere alqm; taga
ngn under a-ne excipere inclinantem,
la-bantem, laborantem; subvenire alicui;
sustinere, sublevare alqm; lasta fig i ngn§
a«r in sinum alicujus, in fidem alicujus
confugere (C.); supplicem confugere ad
alqm; - rycka, flita ngn ur ngnS (barnet ur
modrens) a-r: ex amplexu, e sinu (e
gre-mio sköte), e manibus alicujus avellere,
divellere, abstrahere; slita Sig ur ngnS a*r
ex amplexu alicujus se eripere; fröfo,
Sträcka a-n brachium contrahere, remittere;
lägga a-ne i !orS *bracliia inter se
compli-care 1. implicare; Bildl. manus inträ
sinum continere; otiosum sedere; otiosum
rei spectatorem se praebBre. - 2. arm
af döda ting: af ett Jarl ansa; af en länftol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
