- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
87-88

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Artist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Artist: artifex (se Konstnär).

Arwode se Arfwode.

As: cadaver; corpus mortuum.

Asa: 1. tr.: trahere. — 2. intr.: trahi.

Ask, f.: fraxinus; ornus; - i
sammansättningar ask-: fraxineus, orneus.

Ask, m.: (= liten låda): scrinium,
capsula, arcula.

Aska, f.: cinis; lix (lut); favilla (falaska,
fin a.); fädrens, de dödes a. cineres
majorum, mortuorum; lägga i a. in cinerem
vertere; incendere, comburere, incendio
delere; falla ur a-n i elden vitato minore
malo in majus (pejus) irruere; graviorem
plagam accipere, ut minorem repellas;
(incidit in Scyllam, qui vult vitare
Charybdin; jag är stoft och a. umbra hominis
sum, non homo).

Aska, v. tr.: cinere conspergere.

Askfärg: color cinereus. -färgad, -grå:
cineraceus, cinericius. -hög: acervus
cinereus; cineres; förwandla i en a. in
cinerem vertere, redigere. -kruka: urna.
-mörja: favilla.

Asp: pōpulus tremula.

Aspiration: aspiratio (consonantis), C.;
spiritus, Prisc. -rera: 1. i grammatisk
men.: consonanti aspirare (Qu.); in
consonante aspiratione uti (C.). — 2. bildl.:
a. ngt, att blifwa ngt: aspirare alicui rei
(Vg.); affectare rem (C.); concupiscere alqd.

Astrolog: mathematicus; astrologus. -logi:
mathematica.

Astronom: astrologus; astronomus.
-nomi: astrologia, astronomia.

Asyl: asȳlum, confugium (se Fristad,
Tillflyktsort).

Ateism: doctrina, disciplina, ratio l.
opinio deum (deos) esse negans, tollens;
doctrina etc. eorum, qui deum (deos)
tollunt; hylla a-en eorum sequi doctrinam,
qui Deum esse negant; Deum esse
omnino negare; Deum tollere.

Ateist: (ἄθεος, atheus) = qui Deum esse
negat, (qui deos tollit). -istisk: impius
(Lucr.); deos contemnens.

Atlet: athleta; luctator; pugil. -tisk:
athleticus, pugilatorius; a. wäxt statura,
qualis pugilem decet (jfr Kämpe, Kämpalik)

Atmosfer: āer (circumjectus,
circumfusus terrae, terrae proximus); caelum;
sund, osund a. āer purus, saluber,
pestilens; caelum salubre, pestilens.

Atom: corpus individuum (ac solidum),
C.; corpus insecabile (Qu.); atomus. -mist:
qui corporibus individuis omnia conficit
(anser allt hafwa uppkommit l. bestå af
atomer).

Att: 1. preposition wid infinitiven:
motswaras i latinet a. af blott inf., då inf. är
subjekt l. predikat i satsen l. objekt wid wissa
ofullständiga verb (Seyff.-Ehrnb. § 289; äfwen
wid habere i bet. kunna). — b. af
gerundium, då infinitiven bestämmer wissa subst.
l. adj. l. är beroende af wissa prepositioner
(se närmare hos Ehrnb. §§ 336—39). — c.
när infinitiven står ss. bestämning till ett subst.
så, att den utmärker det, hwari en egenskap
består l. wisar sig, kan den endast
undantagswis uttryckas med gerundium, utan
återgifwes i regeln med en relativ l. kausal sats,
t. ex. hans dårskap att tro sig förstå saken
stultitia ejus qui crederet l. credentis se
intelligere; legionernas djerfhet att wälja
kejsare audacia legionum, quae
imperatorem elegissent. — d. der inf. med att
utmärker afsigt, bestämmelse l. möjlighet (jfr a),
återgifwes den nästan aldrig i lat. med blott
inf., utan stundom med gerund. genit. och
causā l. gratiā, med gerund. ackus. och ad
l. med supinum ackus. (wid rörelseverb); eljes
med ut (ne) och konjunktiv l. relativsatser i
konj.: wi hafwa fått ögon att se med oculi
nobis dati sunt, quibus cerneremus (ad
cernendum); jag finner intet att klandra
nihil reperio, quod reprehendam; här är
ngt att förtjena est, quod quis mereri l.
lucrari possit; en bekantskap att göra homo
notitiā dignus; han bad oss (att) komma a
nobis petivit, ut veniremus; han lockade
oss att glömma tiden nos induxit, ut, quae
hora esset, oblivisceremur; storm hindrade
oss att segla tempestas obstabat, ne
navigaremus; (dock ngn gång inf. efter a.). —
e. ss. uttryck för följd måste inf. med att
likaledes återgifwas med ut: han war nog
oförskämd att fordra tanta erat impudentia,
ut postularet; jfr c. — 2. konjunktion,
hwilken bör i lat. öfwersättas med: a. ackus.
med inf., Ehrnb. §§ 290 ff. — b. quod, l. c.
§§ 271, 296. — c. ut, ne, l. c. §§ 259—62.
— d. quominus, quin, l. c. §§ 265, 266.

Attack se Anfall.

Attentat se Anfall (wanl. med bibetydlse
af lömskhet l. olaglighet).

Attest se Intyg.

Attribut: (i gramm.) attributum; =
egenskap id quod rei adjunctum est; en saks
a. rei attributa, eventa (Lucr.), adjuncta
(Hor.).

Audiens: aditus; admissio (Pn., Su.);
begära a. aditum petere; gifwa a. aditum
dare; copiam sui, potestatem sui
conveniendi facere l. praebere alicui;
admittere alqm; få a. admitti.

Auditorium: schola (C. de Or. I. § 102);
auditorium (T.).

Augusti månad: mensis Sextilis.

Auktion: auctio; sectio (a. på byte l.
konfiskeradt gods); fraseologiskt äfwen hasta
publica, emedan en stång uppsattes ss. tecken
att auktion hölls; pålysa a. auctionem
proscribere, proponere; hålla a. a-em facere;
auctionari; gå till a.: (om person) ad
hastam venire, accedere; (om saker) hastae
subjici, voci praeconis subjici, sub hasta
vēnire. — Auktions- i sammansättningar:
auctionarius, t. ex. auktionssal atrium
auctionarium; auktionsanslag (-plakat) tabula
auctionis l. auctionaria.

Auktor: 1. = mönsterförfattare,
auktoritet för språk och stil, källa: auctor. — 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free