Print (PDF) - On this page / på denna sida - Artist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
89
Auktoritet
Bagge
90
författare i allm.: scriptor, -toritet: 1. i
abstrakt men.: auctoritas (plus apud me valet
antiquorum a.). – 2. konkret (om person
1. perfonS ord): auctor (ad auctores
con-fugere; uti auctoribus ad rem
confirman-dam); auctoritas.
Atttentieitet: (= att en flrtft - ett intyg
- härrör från den, af hvilken den föregifwer
fig wara fkrifwen): auctoritas (indicii,
té-stimonii; jfr C. pro Sulla 14. 41, pro Fläc.
22). -tenttfk: authenticus, Jet.; verus,
certus, certi auctoris; certo auctore
volgatus; cujus certus exstat auctor;- möts.
falsus, suppositus, suppositicius.
A?: spica; ga, hafwa gått i ax ad
spi-cam perduci, perductum essé; rika, magra
äg spicae uberes, tenues I. steriles.
Sagge
A?el (kring hwilken ngt wänder fJ8):
(rotae, caeli); werldenS omfjwälfning f ring
fin a. caeli 1. mundi conversio; versari,
converti circum axem.
Ayel: åla; humerus (= -skuldra); Bära
kappan på båda a-ne utrisque partibus
fa-vere, se dåre; neutros offendere velie;
(om en sakförare) praevaricari; fe ngn of*
wer a=n despicere; prae se contemnere;
infra se positum putare alqm.
Ayformig, -lik: spici ordin e structus;
spicae similis; ad similitudinem spicae.
Ariont: certa stabilisque sententia;
sen-tentia certior, quam ut egeat
argumen-tatione I. demonstratione (cfétcojua L
pro-nuntiatum betyder kategoriskt omdöme, C.
Tusc. I. § 14).
Afplockning: spicilegium.
Backe: clivus (collis, tumulus kulle); gå
uppför b. clivum ascendere, clivo adyerso
ascendere; på pjden af b. summo clivo; -
umgängeSspråkei ofta = humi I. in
liu-mum prosternere; bilbl. = wara 1. ftå på
Bar b. nudum paene destitutum esse;
nu-dum inopemque relictum esse, C.
Backig: clivosus, salebrosus, asper.
Badfftttga: tugurium clivo subjectum
(a^jectum).
Bab: 1. fjelfwa badandet 1. wattnet, hwari
man badar, jemte tillbehör: lavatio (1.
pa-rata est); taga ett b. la vari (part. pref.
lavans, fupin. lavatum]; taga ett kallt b.
fri-gidä lavari, perfundi; läkaren föreskrifwer
kalla båd medicus praescribit, ut quis
fri-gidä lavetur; ftiga ned i b*t in aquam
(lavatum) descendere, in solium
descen-dere; fitta i b-t in alveo, in lavacro
con-sidere; in piscina natare; träffa ngn t b-t
lavantem offendere alqm. - 2. = Baden
wid en badort 1. badorten fjelf: aquae;
Begagna B-n i SöieSbaben aquis Mattiacis uti;
S-n wid po^uoli anfeS ^ögst wälgörande
aquae Puteolanae saluberrimae putantur.
- 3. = badanftalt: balneum (enskild);
bal-neae (offentlig); thermae (anstalt för
warma b.).
Ba6a: 1. tr.: lavare; aquä perfundere,
perluere, fovere alqm L partem aliquam
corporis. - 2. intr.: lavari; aquä perlui,
immergi; = Begagna baden på ett |tälle aquis
(Sinuessanis) uti; - bildl. b. i tårar in
la-crimas effundi, öra implere lacrimis
öbor tis; b. i fwett sudore madere.
Bobafgift: balneaticum. -anflalt:
balneum (mindref anskild =Jadftuga), balneae,
(större, offentlig); thermae (warmbadSanstalt).
Babare, Babmästare: balneator.
Babba: 1. = fukta med watten L med ngt
f om är doppadt t watten: fovere (vulnus
lymphä); lavare. - 2. om stark warme:
a. fölen bäddar (på ngt) söl ardet; torret,
urit (caput). - b. bädda fig (framför brasa):
igni, ad ignem concalefieri, se
concale-facere; (i fölen): apricari; solis ardore
tör-reri.
Babbning: fotus (Pn.).
Babgäst:: qui aquis (balneis, tliermis)
utitur, ad aquas venit; Bajae befökteS af
många b-r multi ad aquas JBajas
conve-nire solebant. -httS: balneae. -kar:
solium, alveus, labrum. -ktir: usus
aqua-rum; curatio per aquas; ordinera en b.
praescribere, ut quis aquis utatur, per
aquas curetur. -ort: aquae. -rum, sftuga:
balneura, balnearium; <frigidarium,
cal-darium, tepidarium rum för kallt, warmt,
ljumt båd). -Ställe: lavacrum. lavatio;
lo-cus lavationi aptus.
Bagage: sarcinae; Särskildt en prS äfwen
va.sa, impedimenta.
Bagare: pistor.
Bagatebob: taberna pistoria; furnaria.
sgOSfe, -lärling: puer pistoris; pistor.
BagateÄ: nugae, juisquiliae (bagateller);
res levis, nugatoria, ftitilis, frivola; ålj
B-r: nugae!; anfe för b. negligere; pro
ni-liilo putare.
Bageri: 1. = bagareyrke 1. -rörelfe: an
pistoria, quaestus pistorius; pistrina;
pa-nificium; drifwa, td!a b. p-am exercere.
- 2. = anftalt för drifwande af bagerirörelfe:
furnus; furnaria.
Bagge: aries; (veryex fnöpt b.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
