Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Besitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Besitta: 1. om yttre objekt = med rätt l.
orätt, med egande l. nyttjande rätt
innehafwa: possidere (agrum publicum), in
possessione bonorum esse, possessionem
fundi usurpare; tenere (culti jugera multa
soli; alqd emptione, dote, sine injuria;
aliena; summam imperii), obtinere
(regnum, imperium); habere, in sua potestate
habere; (in l. sub alicujus potestate,
imperio est alqd); b. stora rikedomar l.
tillgångar divitiis, copiis abundare, affluere.
— 2. om inre objekt, egenskaper o. s. w.:
wanligast esse alqa re l. alicujus rei;
praeditum esse alqa re; (in alqo est alqd); i
stegrad betydelse: valere, florere, abundare
re, t. ex. han besatt stor klokhet, mycken
karakter, starkt minne, stor wältalighet, stor
lärdom, stort anseende: summa erat
prudentia, constantia; multum valebat
memoria, eloquentia; valebat, abundabat
doctrina; florebat auctoritate, gloria; mera
sällan possidere, habere: plus artis quam
fidei possidere; habebat eloquentiae satis;
habere efficiendi facultatem, C.; b. tillit
till sig sjelf, sjelfförtröstan sibi fidere, sui
fiduciam habere. — 3. motswarande adj.
besatt: djefwulen b-r honom furiae tenent
eum; b. sådan karl, sådan oförskämdhet apage
istum; o hominem impudentem.
Besittning: 1. i abstr. mening, b. af ngt:
possessio rei, med l. utan egande rätt:
ostörd, oqwald b. tuta, non sollicita p. (C.);
dare possessionem rei, mittere in p-m
rei insätta i b. af ngt; p-ne depelli, dejici
(wräkas); långwarig b. diuturna p.,
vetustas p-nis; sätta sig i b. af l. taga ngt i b.:
possidĕre (wanl. om privat b., i laga wäg)
alqd; usurpare (häfda); occupare alqd
(herrelöst gods l. med krigets rätt); potiri
(bemäktiga sig) re; p. rerum (af enwäldet);
in possessionem rei l. alicujus invadere,
irruere, involare (med orätt); komma i b.
af ngt possidĕre; venire in possessionem
rei; nancisci alqd; wara i b. af ngt
tenere, obtinere, possidēre, habere alqd;
om inre besittning, se Besitta 2; förblifwa i
b. af ngt tenere alqd; tueri, obtinere alqd;
manere, permanere in possessione rei, in
sua p-ne retinere alqd; mista b. af ngt
cedere possessione rei, amittere alqd;
återwinna b. af ngt recuperare; återinsätta
i b-n af ngt alicui sua restituere. — 2. i
konkret mening: a. ngns gods, jordagods:
possessio (urbana, rustica; Gallia p.
Ariovisti, Cs.); praedium, latifundium; bona;
rus, rura. — b. en furstes b.: regnum,
imperium; romerska folkets b-r provinciae
populi Rom. -ningsanspråk: vindiciae.
-ningsrätt: jus possessionis; possessio;
oomtwistad b. certa p.; usus fructus
(nyttjanderätt). -ningstagande: possessio;
occupatio (C. de Off. I. § 21); usurpatio; aditio
(hereditatis).
Besjunga: carmine celebrare alqm,
laudes alicujus, alqd; canere; dicere
(Augustum, aptum equis Argos,
Maecenatem); cantare (tropaea Augusti, Hor.);
scribere (scribēris Vario, Agrippa, Hor.
Od. I. 6); versibus persequi,
commemorare alqd.
Besjäla: 1. i egentligaste men.: animare.
— 2. oeg. = lifwa, gifwa lif, lyftning, håg
åt ngn, eld och förmåga att lifwa l. elda åt
ngns föredrag: excitare alqm ad studium,
studium alicujus; inflammare, incendere,
accendere; han war b-d af fosterlandskärlek,
af kunskapsbegär inflammatus erat,
flagrabat, ardebat amore patriae, discendi
studio.
Besk: amarus, acerbus; - en besk (sup)
potio amara.
Beskaffad: 1. i personligt bruk: (blott
tillsammans med adverb: så, på detta sätt,
annorlunda, illa, bakwändt o. dyl.): så b. talis,
ejusmodi, hujusmodi, ita comparatus; ita
natus; ita constitutus (corpore, animo
atque vita; corpus bene c-tum - wanl. om
en ständig beskaffenhet); ita affectus (= i
sådan författning för tillfället); wara så b.
talem o. s. w. esse; ita se habet res;
menniskorna, werlden äro en gång så b-e is mos
est hominum, ea rerum humanarum l.
vitae humanae natura, condicio (is
status) est; ita vivitur; jag är nu så b. is
meus mos est, ii sunt mei mores; under
så b-de omständigheter haec l. quae quum
ita sint (essent); in tali tempore, in tali
rerum statu; annorlunda b. alius; aliter
comparatus l. constitutus (i mots. till ett
föregående tillstånd: commutatus); huru b.
qualis?; på samma, enahanda sätt b. idem;
similis, simillimus; eodem modo
comparatus l. constitutus; (jfr Beskaffenhet). —
2. det är så l. så b-dt med en sak (wanligare
är så stäldt l. bestäldt): ea rei ratio est,
ita res comparata est; det är illa b-dt med
hans helsa male se habet, infirma est ejus
valetudo; huru är det b-dt med den saken
quomodo se ista res habet?; det ware med
den saken b-dt huru som helst utcunque est
l. res est, utcunque l. quoquomodo se res
habet. -skaffenhet: i allm.: natura
(naturlig, wäsendtlig b. - animi, corporis, loci,
rei, sakens, ämnets); ingenium (medfödd
andlig art); constitutio (författning, i
betydelse af naturlig grundbeskaffenhet, inrättning:
firma corporis c., C.); habitus, affectio
(= ett lefwande subjekts faktiska författning
l. stämning för tillfället - h. animi,
naturae, C.); modus i genitivi qualitatis:
ejusmodi, hujusmodi, cujusmodi o. s. w. af
den, denna, hwilken b.; qualitas, af Cicero
först anwändt och af honom blott ss.
metafysisk kategori (gr. ποιότης); (ratio,
condicio, causa = förhållandet med en sak: alia
est ratio l. causa earum rerum; res
habet eam condicionem, ut vinci possit,
C.); - för öfrigt återgifwes detta ord i
latinet wanligast med ord, som uttrycka en
bestämd beskaffenhet, eller medelst omskrifning,
t. ex.: sedlig b. mores (boni, mali god,
dålig sedlig b.); god b. (i allm.) bonitas (agri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
