- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
161-162

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Besmutsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillstånd, i oeg. mening): contagio (c-nem
turpitudinis vitare).

Besmutsa: inquinare (jfr Smutsa).

Besmycka se Smycka.

Besmörja: illinere, oblinere; inquinare.

Besnärja: irretire.

Besofwa: vitiare, comprimere aliquam;
vitium afferre feminae.

Besolda: 1. eg. om krigare ss. objekt:
mercede, pretio conductos habere milites;
alere milites; stipendium dare alicui; b-de
krigare, trupper: milites mercennarii,
mercede conducti; exercitus conducticius;
conducta manus; stipendiarii milites. —
2. oeg., t. ex. en talare l. skribent: pretio
conducere, emere alqm (operam, linguam
alicujus); wara b-d venalem,
mercennarium esse; venalem habere operam l.
linguam; (linguam mercede astrictam
habere, C.).

Bespara: 1. = inspara, hopspara:
comparcere (de demenso suo, Ter.); lucrari;
compendii facere alqd; b. för ett ändamål
servare, reservare (servatum habere
hafwa b-dt) alicui rei; reponere, recondere
(lägga in ss. besparing); b-de medel pecunia
reservata, reposita. — 2. b. ngn l. sig en
utgift, ett beswär m. m.: parcere sumptui,
labori suo l. alicujus; minuere alicujus
sumptum, laborem; levare alqm labore,
difficultate, dolore; liberare alqm alqa re;
eximere alicui alqd l. alqm ex alqa re;
det beswäret kunde du b-t dig laborem
inutilem suscepisti; (isto l-re supersedere
potuisti); operam perdidisti; den
förödmjukelsen kunde du b-t oss non fuit, cur nos
ista afficeres contumelia; på det sättet hade
du b-t oss mycket beswär ita nostrum
laborem multum minuisses l. levasses; det b-de
mig mycken möda hoc modo magno labore
levatus sum, multum laboris effugi,
operae meae magnopere peperci. -sparing:
1. abstr. = besparande, att spara l. bespara:
uttryckes med omskrifning, t. ex. till l. för b.
af tid, kostnad, möda quo parcatur
tempori, labori, sumptibus; (minuendi sumptus
causa); lefwa på b. parce, (tenuiter) vivere
l. sumptus facere; sumptus minuere;
bygga på b. parce, lucri faciendi causa,
sordide, (in sordidam mercedem, T.)
aedificare. — 2. konkret = det som besparats
(insparats, hopsparats): compendium; lucrum;
lägga till b-na rem compendii facere (Pt.),
lucri facere; lucro apponere; pecunia
reservata, reposita.

Bespeja: speculari (iter); explorare;
observare; aucupari (tempora alicujus, ut
moliatur alqd).

Bespetsa sig: b. sig på ngt sperare alqd,
fore alqd; rem spe et opinione
praesumere; in spem rei imminere (L.).

Bespisa: pascere alqm; cibum, victum
praebere alicui; cibo explere, satiare
alqm; = underhålla, lifnära: alere,
sustentare.

Bespotta: 1. = spotta ned: conspuere,
consputare. — 2. = begabba: irridere,
deridere, cavillari alqm; wanl. = häda: b.
Gud, det heliga divinum numen, sacra
impia oratione violare. -are: cavillator;
homo impius, linguae impiae;
contemptor Dei, religionum. -else: irrisio,
cavillatio.

Bespringa: (om djur) inire, salire
vaccam, equam o. s. w.

Bespruta: (siphone l. siphonis modo)
spargere, aspergere, conspergere,
respergere, irrigare, (starkare) perfundere alqd
alqa re. -sprutning: aspersio, respersio;
irrigatio.

Bespränga (tyskt ord) = Bespruta,
Öfwerstänka.

Bespänd: 1. om wagn = förspänd med:
junctus equis, bobus currus (cui muli,
boves juncti sunt); en med 2, 4 dragare b.
wagn bigae, quadrigae. — 2. = spänd:
tentus, intentus.

Bespörja, gammaldags = Spörja.

Best: 1. eg. djur, men blott om större, med
bibetydelse af ofatthet: bestia (simia b.
turpissima, Enn.); brutum animal; belua. —
2. oeg.: a. om menniskor, med samma
bibetydelse: belua (impura); fera; monstrum;
portentum hominis. — b. om subjekt i allm.:
en b. så stor, tung, tjock: immanis,
informis, immani magnitudine, informi
obesitate; en b. till att ljuga belua
mendacissima.

Bestaktig, Bestialisk: immanis (natura;
crudelitas); ferus; inhumanus (libido); e
ferarum, beluarum genere; ferarum
similis.

Bestick: 1. = låda för matematiska l.
kirurgiska instrument: theca, capsula
specillis, circinis et cet. asservandis. — 2. =
punktering på ett sjökort: distinctio; quo
loco sit, in diem notatio; göra b. puncto
notare, expungere, quo loco sit.

Besticka: 1. eg. (med yttre fördelar förleda
till orättwisa): corrumpere (emere) alqm
pecunia, mercede, pretio, (minis, spe),
donis, largitione; ab officio abducere; b.
ngn till att göra ngt pecunia impellere,
movere, inducere alqm, ut faciat alqd,
ut eum justitiae capiat oblivio; söka att
b. ngn sollicitare, aggredi, temptare alqm,
largitione uti; låta sig b. corrumpi,
pecuniam capere, accipere ab alqo, ob rem.
— 2. i mildare mening = locka ngn att
glömma sin stränga opartiskhet, komma ngn att
blunda för ngt: corrumpere (neque me
tamen laudandis majoribus meis corrupisti
nec segniorem ad respondendum
reddidisti, C. de Fin. I. § 34); fallere alqm.

Besticka sig = bestå i ngt: consistere,
constare, latere in alqa re.

Bestickande se Bestickning. -sticklig:
venalis; (qui pretio corrumpi potest).
-sticklighet: venalis animus. -stickning:
corruptela = bestickande, således med afs. på den
som låter besticka sig (servi, judicis);
largitio = utdelning af penningar, mutor;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free