Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Biord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praeterea (huic rei adjuncta) videnda sunt;
en icke owigtig b. är det, att - accedit res
non levissima, quod -.
Biord: particula.
Biorsak: causa adjuvans (C. de Fato
c. 18), causa secunda quaedam;
adjumentum; causa levior, minor; härtill
medwerkade flera b-r adjuvabant, accedebant
praeterea multae (leviores) causae.
Biperson: secundarum partium (homo);
qui agit secundas partes.
Birfilare: fidicen.
Biroll: secundae partes (jfr Roll).
Bisak: res (negotium, opus)
supervacanea, haud necessaria, levis, levior,
minor; det är en b. haec leviora, minora
sunt; nihil interest; (id) ad rem non
pertinet; sysselsätta sig med b-r in rebus
supervacaneis, non necessariis morari; alias
res agere; alia curare; sköta ngt ss. b. ita
tanquam in supervacaneo opere versari
in alqa re; leviter curare alqd, (negligere
alqd).
Bisarr: 1. om saker: absurdus, lege
solutus, mirus; (ineptus, insulsus,
inelegans). — 2. om personer: morosus,
difficilis. -reri: morositas; varii mores et
nutus alicujus (jfr Nyck, Fantasteri).
Bisats: adjuncta, subjuncta sententia
l. enuntiatio; (serviens sententia).
Bisittare: assessor (C.); qui assidet, in
consilio adest alicui (praetori in
tribunali); b. = nämndeman, juryman i domstol
judex; wara b. assidēre, in consilio
adesse alicui; judicem esse; judicare (=
wara nämnd).
Biskop: pontifex (jfr L. I. 20; hos Saxo
Grammaticus brukas alltid detta ord om
kristne biskopar; så är ock pontifex maximus
det wanliga ordet för påfwe i italienskt latin);
episcopus.
Biskopsmössa: apex. -stift: dioecēsis.
-wärdighet, -stol: pontificatus.
Biskötare: apiarius. -skötsel: cura apum.
Bismak: sapor alienus; hafwa en b.
saporem alqm admixtum habere, alienum
quiddam sapere.
Bisol: alter sol (C. de Rep. I. § 15).
Bispringa: succurrere, subvenire, opem
ferre alicui; opitulari alicui; b. ngn med
penningar pecuniā, facultatibus suis
sublevare alqm, inopiam alicujus; inopiae
alicujus subvenire; med råd b. ngn
consilio juvare alqm, adesse alicui, (consilium
subministrare alicui).
Bister: 1. om personer, deras miner, sätt
(ord): atrox, trux, (truculentus), torvus,
minax (vultus, homo), horridus, asper,
acerbus. — 2. om saker: b-a tider res
asperae, tempora dura; res, negotium,
bellum atrox; b. winter hiems iniqua, acris.
-terhet: atrocitas (vultus, hominis);
duritas (hominis; alii: diritas, C.);
asperitas, iniquitas (temporum, rerum, hiemis).
-tert: atrociter, minaciter; (acerba, torva
tueri - blicka -, Lucr., Vg.); det är b. kallt
summa vis frigoris est, acre frigus est.
Bistock: alveus.
Bistå: adesse alicui (consilio et opera
med råd och dåd; särsk. inför rätta); juvare,
adjuvare alqm (in re gerenda); subsidio,
auxilio esse, auxiliari alicui; opem ferre,
subvenire, succurrere, opitulari, auxilio
l. subsidio venire alicui; måtte Gud b. dig
adsit tibi, juvet te Deus; b. ngn i
rättsfrågor in jure cavere, respondere alicui.
-stånd: auxilium; subsidium (undsättning);
adjumentum (tillhjelp); b. inför rätta
opera forensis, patrocinium; lemna ngn b. se
Bistå; med, utan ngns b. alqo, nullo
adjuvante (nullis adminiculis).
Biswärm: examen apum.
Bisätta: in sepulcrum inferre;
sepelire, condere alqm. -sättning: sepultura
(jfr Begrafwa, Begrafning).
Bisysselsättning: subseciva opera; opus
supervacaneum.
Bit: 1. eg. (af ngt ätbart): frustum (lardi,
casei, panis); offa, offula (inter os et
offam); mansum (in os inserere); äta, smaka
en b. paulum cibi sumere, gustare; icke
smaka en b. cibo abstinere, jejunum esse;
räkna b-ne för ngn maligne (misero victu)
tenere l. alere alqm; (restricte observare,
quantum edat); fet, läcker b. pulpamentum;
sätta för ngn de bäste b-ne optima quaeque
ponere, apponere alicui; bildligt: det war
en fet b. praeda opima; bolus (ereptus e
faucibus). — 2. i allm. = litet stycke af ngt:
particula; paulum; fragmentum; en b. glas
vitri fragmentum, paulum vitri; slå, hugga
i b-r comminuere, minutatim, (frustatim)
concidere, frangere, contruncare alqd;
ingen b. bättre nihilo melior.
Bita: mordere; b. i (sig fast i), efter ngt
mordere, admordere, mordicus
apprehendere, appetere, captare alqd; dentem rei
infigere, illidere; b. af demordere,
praemordere alqd; b. itu morsu, dente
frangere, infringere alqd; b. igen remordere
(Hor.); b. (sig) igenom ngt dentibus
perrumpere, pervadere alqd; - bildliga uttryck:
b. i gräset: arenam l. humum ore
mordere (Vg.); occumbere, cadere; manus
dare; b. hufwudet af skammen pudorem
perdere (pudor periit - folk har bitit
hufwudet af skammen); verecundiae fines
transire (qui semel verecundiae fines
transierit, hunc naviter oportet esse
impudentem, C.); stålet b-r ferrum secat (jfr
cos valet reddere acutum ferrum, exsors
ipsa secandi, Hor.); acutum est;
descendit in corpus, (haeret); det b-r intet på
honom ad omnia durus est; vere ferreus
est; nulla re movetur, flectitur; det b-r
hwarken år l. mödor på honom neque
annis frangitur neque laboribus.
Bitande: 1. genom fysikalisk egenskap (sur,
bitter): acer, amarus. — 2. i uttryck l. om
uttryck: mordax (Hor.); dicax (b. qwick,
homo, C.); salsus (homo, dictum, C.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
