Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Brottslighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l. gen.); qui est in culpa; is, cujus est
culpa; sons (rebus agitatis punire
sontes, conservare multitudinem); han
befanns b. sceleris compertus, convictus est,
manifestus fuit. — 2. till l. om karakter,
lefnadssätt o. d.: sceleratus, scelestus
(homo, vita, consilium, facinus); maleficus,
facinorosus (homo m., f. wåldswerkare,
niding); nefarius, flagitiosus, impius
(skändlig, neslig, gudlös); plenus scelerum,
facinorum, flagitiorum (vita); stå i b-t
förhållande, hafwa b-t umgänge med ngn illicito
amore diligere aliquam, stupri
consuetudinem habere cum alqa. -lighet:
uttryckes med sats, t. ex. bewis för ngns b.
indicia, quibus convincitur aliquis in culpa
esse, scelus admisisse; hans b. är bewisad
sceleris manifestus, convictus est; det är
intet twifwel om b-n af deras beteende non
potest dubitari, quin maximo scelere se
obstrinxerint. -ling: homo nocens,
maleficus; plur. nocentes, sontes; comperti,
damnati rerum capitalium.
Brotull: portorium; domus portorii.
Brud: (= qwinna på sin bröllopsdag):
nova nupta; virgo, quae nubit (claustra
pandite januae: virgo adest. Viden, ut
faces splendidas quatiunt comas? Sed
moraris: abit dies: prodeas, nova nupta,
Catull. LXI. 77 et sexies; jam veniet
virgo, jam dicetur Hymenaeus, Catull. LXII.
4); nupta (l. c. 151; Lucanus II. 360, 361:
timidum nuptae tectura pudorem lutea
demissos velarunt flammea voltus et cet.);
stå b. nubere (mense malas Majo nubere
volgus ait, Ov.; flammeum sumere); nova
marita; uxor (dotem non uxor marito,
sed uxori maritus offert, T. Germ. 18;
Catullus l. c. 192); - sponsa (i den danska
och tyska betydelsen af ordet = fästmö).
Brudfackla: fax, taeda nuptialis. -färd:
pompa nuptialis. -gum: novus maritus
(Catull. LXI. 191); conjux (LXII. 59);
sponsus (= fästman). -kammare:
thalamus. -par: novi mariti l. conjuges. -skatt:
dos. -slöja: flammeum. -swen:
paranymphus. -säng: lectus genialis.
Bruk: 1. = brukande, nyttjande: usus;
tractatio; göra b. af en sak uti re; (göra ett
dåligt, godt b. bene, male uti); adhibere,
ad usum convertere rem; in usum
conferre rem; komma i b. frequentari,
increbrescere, percrebrescere, invalescere,
evalescere (Qu., T.); wara i b. adhiberi,
usurpari (incipere, coeptum esse); hafwa
sina sinnens b. integris esse sensibus; sakna,
mista ögonens b. oculorum luminibus
carere, lumina amittere; komma ur b.
obsolescere; uppfinna b. af ett ting usum rei
reperire (serrae repperit usum, Ov.);
hafwa b. för en sak posse uti re; opus l. usus
alicui est alqa re. — 2. = odling,
bearbetning af jord, bergwerk; beredning af
råämnen: cultura, cultus, cultio agrorum;
officina (jfr jordbruk, jernbruk, tegelbruk o. s. w.).
— 3. = plägsed, wana: mos, consuetudo,
institutum; högtidligt b. ritus; mos
solennis; wedertaget, allmänt b. mos receptus,
communis; religiöst b. sacer mos, ritus;
borgerligt b. mos consuetudoque civilis
(C.); enligt b-t de more, ex more; emot b-t
contra morem; införa ett b. morem
inducere, introducere (in civitatem, C.),
instituere; inferre morem, Juv.; det är ett
b. att - institutum, mos est, ut -, solet;
(inde institutum mansit, ut Pinarii extis
ne vescerentur detta gaf anledning till det
b., som länge bibehållit sig, att -); införa det
b-t, att - instituere, ut -, Cs.; så bjuder, så
är b-t sic assolet; ita obtinet mos; ita
institutum est; sic in nostris moribus et
institutis positum est; b-t medgifwer,
föranleder (patitur consuetudo, fert
humanitas, C. de Off. II. § 51); (usus närmar sig
till betydelsen af mos l. consuetudo hos
Hor.: cadent -, quae nunc sunt in honore
vocabula, si volet usus, quem penes
arbitrium est et jus et norma loquendi).
Bruka: 1. = begagna, nyttja: uti alqa
re; adhibere, usurpare; abuti (förbruka;
missbruka); in usum conferre, convertere;
b. ngt till ngt = ss. ngt, uttryckes med
predikativ till objektet: uti alqo duce, ministro
till ledare, till biträde; adhibere alqm
auctorem till rådgifware; b. ngt till ngt = för
ett ändamål ad aliquam rem, ad rem
faciendam; b. wåld, list vim afferre (vi
grassari), artificiis uti, dolum adhibere; låta
b. sig till ngt ministrum esse ad rem (ad
injuriam), servire alicui (alicujus libidini);
b. sina ben pedibus ire; pregnant: citato
gradu ire; b. läkemedel medicina uti;
venenum sumere, bibere; b. kläder veste uti,
vestem gerere, terere. — 2. = odla,
bearbeta: colere (agrum), exercere. — 3. =
pläga: solere; consuevisse, assuevisse; det
b-s icke non ita fieri solet. -kad: (om
kläder) tritus.
Brukbar: utilis; idoneus; qui potest ad
l. in usum converti, conferri. -barhet:
utilitas. -lig: usitatus; solitus; sollennis
(= enlig med wedertaget, högtidligt bruk);
det är b-t mos (l. moris) est, ut -; allmänt
b. vulgaris; tritus. -ning: usus; cultura
(agri). -ningskostnad: sumptus agri
colendi, metalli exercendi, qui in agris
colendis, in metallis exercendis ponuntur.
Brumma: fremere (ursus gemit, Hor.);
oeg.: murmurare, mussare.
Brun: fulvus (gulbrun - aes fulvum);
mörkbrun fuscus (purpura paene fusca, C.);
kastanjebrun spadix (equus, Vg.); b.,
solbränd, b. i hyn fuscus (colore patriae, Ov.);
ustus (usti Indi, Ppt.), adustus (color,
L.); sole coloratus (si in sole ambulo,
natura fit, ut colorer, C.); b. och blå (af
slag) lividus.
Brunaktig: subfuscus. -gul se Brun.
-måla: fuscum colorem inducere alicui
rei. -lett: subfuscus; (adustus).
Brunn: puteus; = helsobrunn: fons;
aquae (jfr fontes Mattiaci, aquae Sextiae;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
