- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
239-240

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sa.); uppwisa b-na i ngt quam vitiosum
sit, ostendere.

Bro: pons; slå, bygga b. öfwer en flod
pontem facere in (öfwer) flumine, pons
est (är slagen) in flumine, p-m flumini
injicere; slå b. mellan twå stränder l. orter
ripas ponte conjungere (L.), locum loco
ponte adjungere (C.), ponte jungere
ripas (Pn.); upprifwa b. interrumpere,
interscindere, solvere, dissolvere.

I. Brodd: germen; (herbescens
viriditas, C. de Sen. § 51); skjuta b. germinare,
pullulare, herbescere; stå i b. esse in
germine; - bildl.: qwäfwa det onda i b-n
germinans, pullulans malum compescere,
opprimere.

II. Brodd: (spetsig spik i hästsko l.
manssko): clavus (acutus); spiculum.

Brodda: b. hästar clavis acutis armare.

Broder (Bror): 1. eg.: frater; helbroder
frater ex utroque parente; stjufbror frater
uterinus (af samma moder), frater ex
patre; köttslig b. frater germanus; frater
patruelis (kusin); älska som en b. fraterno
amore diligere alqm; kär b. dulcis,
carissimus frater; bröders kärlek är ej lång
fratrum quoque gratia rara est (Ov.). — 2.
broder i ett gille, sällskapsbroder o. d.: frater
(jfr fratres arvales); sodalis (gilles- och
sällskapsbror); lustig b., angenäm
sällskapsbroder lepidus, commodus conviva. — 3. =
nästa, medmenniska: alla menniskor äro
bröder homini homo ipsā naturā
commendatur; ita nati sumus, ut inter omnes
esset societas quaedam (C. de Am. § 19);
skada, hata sin b. hominem homini nocere,
male cupere; hominem hominis
incommodo suum augere commodum;
detrahere de altero sui commodi causa (jfr C.
de Off. III. § 21. 22. 23. 24 ff.); ingen bror
i spel sibi quisque proximus est;
verecundari neminem aput mensam (in alea)
decet (Pt. Trin. v. 478); sibi quisque
malit quam alteri acquirere (ea, quae
ad usum vitae pertinent, C. de Off. III.
§ 22).

Brodera: acu pingere.

Broderbarn: patruelis; frater patruelis;
(oeg.) consobrinus. -lig: fraternus. -mord:
caedes fraterna, fratris. -mördare:
fratricida; parricida fratris. -skap:
fraternitas.

Broderskärlek: amor fraternus, fraterna
pietas.

Brohufwud: castellum ponti impositum.
-kar: pila pontis.

Brokig: varius; discolor (Varr.),
multicolor; variis coloribus distinctus; pictus
(eg. stickad, tecknad - pictae volucres, Vg.);
b. blandning af ngt varietas, variarum
rerum multitudo; ett b-t skådespel varium
spectaculum (facies totius negotii varia,
Sa.); ett b-t menniskohwimmel permixta ex
omni genere, ordine, aetate hominum
multitudo (vagabatur); ett b-t föredrag
pictum orationis genus (C.; pictura colorum
varietate florida, C. de Or. III. 98);
menniskolifwets b-a tafla rerum humanarum,
vitae humanae varietas (mille hominum
species et vitae discolor usus, Ps.).
-kighet: varietas (florum). -kigt: varie.

Broläggning: pontis fabricatio.

Broms: 1. (insekt): tabanus, asilus;
oestrus (Vg.). — 2. = brems, ett slags
grimma på hästar: frenum lupatum. -sa:
frenare, inhibere.

Brons: aes stanno mixtum, statuarium;
arbeta, gjuta i, af b. ex aere ducere,
facere, fundere; plur. bronser aera; signa
aēnea.

Bronsarbetare: aerarius. -arbete: opus
l. signum aēneum.

Bronsera: aeris colore inducere;
bronserad aeratus.

Bropelare: pila pontis. -penningar:
portorium. -påle: sublica.

Brorbarn: frater patruelis. -son:
fratris filius.

Broschyr: libellus.

Brosk: cartilago. - af b., broskaktig
cartilagineus.

Broskans: castellum ponti impositum.

Brott: 1. i eg. men. = brytning l. ställe
der en sak är bruten: fractura (cruris,
lapidis); = krökningspunkt, winkel sinus; för
öfrigt förekommer denna betydelse af ordet
nästan blott i sammansättningar, ss. benbrott,
stenbrott, skeppsbrott m. m. — 2. =
förbrytelse: a. absolut: scelus, noxa (i allm.
straffwärd handling); culpa (skuld); facinus
(wåldsbragd; facinus est vincire civem
Romanum, scelus verberare); maleficium (=
illgerning); flagitium (nesligt b.); hemskt,
afskywärdt b. scelus atrox, detestabile; begå
b. scelus (in se) admittere, committere,
facere, in alqm edere; ertappas med b. in
scelere deprehendi; röja, upptäcka
patefacere, ostendere; bestraffa scelus persequi,
vindicare, sceleris poenam sumere;
tilltalas för ett b. de scelere appellari (C. de
Off. I. § 89); crimine alqo accusari. —
b. brott mot ngn l. ngt: scelus commissum
in alqm, injuria alicujus, violatio (pacis,
legis, foederis); b. mot wänskapen crimen
violatae amicitiae; anklagas för b. emot
fördraget, mot wänskapen violati foederis
argui; jus amicitiae deserere argui (C. de
Am. § 35).

Brottas: luctari inter se, cum alqo.
-ande: luctatio. -are: luctator.

Brottmål: causa l. res capitalis;
judicium capitis, capitale, publicum; ransaka
i b. quaerere de re capitali; ransakning i
b. quaestio rei capitalis. -målsdomare:
qui praeest judicio capitali; quaesitor
parricidii; judex quaestionis.

Brottning: luctatio; luctatus; lucta.

Brottslig: 1. för tillfället skyldig: nocens
(non est habendum religioni nocentem
aliquando, modo ne nefarium impiumque,
defendere, C.); noxius (innocentem pro
noxiis concidere, N.); affinis culpae (dat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free