- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
255-256

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Burk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rusa b. i diket, på ngn praecipitem in
fossam ferri; caeco impetu irruere in alqm;
- ordet brukas i hwardagsspråket ss. predikat
om personer: han är så b. simplex,
praeceps, temerarius, protervus, importunus
est (jfr Hor. Sat. I. 3. 52 ff.: - At est
truculentior atque plus aequo liber: simplex
fortisque habeatur).

Burk: vasculum.

Burlesk: ludicer; den b-e stilen genus
ludicrum, jocosum.

Burskap: förkortning af borgerskap =
borgarerätt: civitas; winna b. civitate donari
(detta uttryck förekommer äfwen om ord, som
upptagas i ett språk); in civitatem ascisci,
recipi.

Buse: terricula; larva; ss. predikat (wara
en b. för ngn): formidinem esse alicujus
(furum aviumque, Hor. Sat. I. 6),
timorem esse alicui (Caprius magnus timor
latronibus, ibd. 4. 67); ordet brukas ock ngn
gång = bjesse, öfwerdängare, se dessa ord.

Buskablyg: timidus; verecundus; han är
ej b. frontis urbanae est (Hor.).

Buske: 1. (mindre wäxt med trädstam):
frutex; dumus, vepres, sentis (törnbuske);
b-r, samling af b-r virgultum, fruticetum;
bewuxen med b-r virgultis obsitus;
fruticosus. — 2. b. af fjädrar, hår o. dyl.:
crista (eg. kam på en tupps hufwud, på en hjelm);
comae cristae.

Buskaktig: fruticosus.

Buskig: virgultis obsitus, densus; b-a
ögonbryn supercilia densa, horrida; (jfr
Tofwig).

Busksnår: densa virgulta.

I. Buss = tuggbuss: buccella; bolus.

II. Buss = karl, soldat: juvenis; miles
(fortis).

Butelj: lagena.

Butik: taberna (jfr Bod).

Butter: tristis; submorosus; austerus;
tetricus; severus, horridus, asper (b-t
lynne, sätt tristis natura, vita; ambitio
major, vita tristior Scipionis, C.). -terhet:
tristitia; austeritas; asperitas.

Buxbom: buxus (wäxten b.); buxum (ss.
ämne, trä); i sammansättningar: buxeus.

I. By: (samhälle på landet): pagus;
vicus, viculus; castellum (bergsby); i
sammansättningar: paganus; vicanus;
castellanus.

II. By: (stormby, regnby): (ater) nimbus,
turbo, imber.

Byamän: pagani, castellani (senes;
majores natu paganorum et cet.).

Byfogde: magister pagi; princeps
castelli (L.).

Bygd: a. urspr. = odlad, bebygd trakt:
culta regio (i mots. till obygd inculta
regio); med afs. på odlarne, innebyggarne: ager
(Arpinas, Falernus); gammal, ny b.
pridem culta, recens culta regio; bryta b.
colendi principium l. initium facere;
jernet har der brutit b. a ferro (effodiendo)
terrae exercendae initium factum l.
ductum est. — b. = landsbygd, i motsats till
stad: rus; agri; haf b-n kär rus laudato,
amato; ströfwa omkring på b-n rus, rura
peragrare (jfr rura oppidi sui, Hor. Carm.
I. 1). — c. nejd, trakt, ort i allm.: regio
(montuosa, aspera); loca och loci
(silvestres o. d.); vicinia, vicinitas (=
grannskapet, b-n deromkring).

Bygel: arcus.

Bygga: 1. = uppföra, anlägga, i eg. men.:
struere (murum, parietem - närmast om
stenarne, som fogas till l. in i hwarandra);
fabricare, fabricari (fastigium, tectum -
närmast om timret i byggnaden); fingere (om
lerwäggar; jfr b. bo); aedificare (om
byggandet i allm.); b. hus aedificare; domos
aedificare, struere, construere, exstruere,
ponere; b. bo (om fåglar) nidum fingere,
construere, ponere; b. skepp navem
aedificare, construere; b. en stad urbem
condere, munire; b. wägar munire vias; b.
broar pontes facere, fabricari; b. wallar,
murar aggeres struere, muros ducere; b.
för ngt obstruere, praestruere; b. upp
exstruere, moliri. — 2. i allmännare mening
om samhällen o. d.: bygga bo, om menniskor:
domum instruere; domicilium ponere,
collocare; b. hjonelag (om mannen) uxorem
ducere; om man och qwinna jungi nuptiis;
in unam domum convenire; i ett land b.
och bo terram colere (jfr Bygd) et
incolere; land skall med lag b-as legibus est
constituenda, condenda civitas. — 3. i
part. pret. om kroppens byggnad: starkt, swagt
byggd bene, male constituto corpore;
firmo, imbecillo corpore; robusto, gracili
corpore. — 4. b. satser, perioder: formare,
conformare orationem, sententias. — 5.
b. sitt hopp l. absolut b. på ngt, ngn: spem
ponere, collocare in alqa re; fidere,
confidere alqa re.

Byggare (= som gerna bygger):
aedificator (N. Att.).

Byggmästare: faber (närmast = f.
tignarius timmerman); architectus.

Byggnad: 1. eg.: a. abstr.: aedificatio;
fabrica; exstructio, constructio. — b.
konkret: aedificium; opus; moles; offentlige,
enskilde, för gudstjensten bestämde b-r aedificia
privata, publica; aedes sacrae. — 2. oeg.:
kroppens b. fabrica, temperatio,
compositio membrorum; compages, forma
(gestalt) corporis; samhällets b.: i abstr.
mening: constitutio, temperatio, forma
reipublicae; i konkret men.: corpus, moles
reipublicae; werldens b. naturae fabrica
(incredibilis, C.); talets, föredragets b. i det
stora och hela forma; ordens b. (med afs. på
sammanställning): structura, constructio
(jfr Ordbyggnad).

Byggnadsföretag: opus. -konst: fabrica
(C.); architectura. -kostnad: sumptus
aedificandi. -massa: moles. -plan:
aedificandi descriptio (C.). -plats: area. -sätt:
structura (med afs. på wäggarnes
konstruktion); aedificandi ratio; sådant är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free