- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
259-260

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bår ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(equus, C. de Off. I. c. 26); asper,
intractabilis.

Bår: ferculum, feretrum (i allm. och =
likbår); (lectica, lecticula = bärstol l.
bärsoffa i. e. bår och lectus; det senare ordet
förekommer äfwen om lectus funebris jemte
båren); sandapila likbår för fattige; läggas
på b. lecto funebri (lecto arsuro, Tib.)
imponi; (efferri; in rogum imponi).

Bårtäcke: stragulum feretri (lecti
funebris).

Bås: 1. praesaepe. — 2. stramentum.

Båt: navigium; scapha; lembus; cymba
(Charonis); celox (m. fl., som uppräknas af
Gellius X. 25. 5); hwad man tagit i b-n, får
man föra i land quod quis suscepit
munus, ei insistere debet; ge ngt, ngn på b-n
relinquere, missum facere alqd, alqm;
omittere alqd.

Båta: prodesse (expedire) alicui;
conducere alicui; juvare alqm; hwad b-r att
hängifwa sig åt en blind sorg? quid juvat
insano indulgere dolori? (Vg.); hwad b-r
det att räkna många anor? quid prodest,
Pontice, longo sanguine censeri? (Juv.);
det b-r intet att fara efter hwad man ej kan
winna nihil attinet sequi, quod assequi
non queas (C.); äfwen i negation l. fråga nihil
interest, refert; quid interest, refert?
-ande: utilis; fructuosus.

Båtkarl: portitor; nauta; navicularius.

Båtnad: utilitas; lucrum; det är min b.
mihi utile est, est mihi emolumento, non
damno; till allmän b. cum magna omnium
utilitate.

Båtshake: contus. -man: socius
navalis; nauta.

Bäck: rivus; rivulus (rivulos consectari,
fontem non videre tardi ingenii est, C.);
torrens (sqwalbäck); b-n rinner, framporlar
labitur, trepidat; nedstörtar från berget
decurrit monte (Hor.); många b-r små göra
en stor å ex multis rivulis magni amnes
efficiuntur l. colliguntur; parvis quoque
rebus magna juvantur (Hor.); stämma b-n,
innan han kommer i ån principiis obsta:
sero medicina paratur, (Ps.).

Bäcken: (twättbäcken) pelvis; (i nattstol)
lasanum; b. i menniskokropp (pelvis); ilia.

Bädd: 1. att hwila på: stratum (molli
strato arcessere somnum, L.); torus
(kudde), tori; cubile (sofställe); lectus stratus
(uppbäddad säng); pulvinar (deorum, b. af
pulvini). — 2. flods bädd: alveus. — 3. i
allm. = hwarf, lager: stratum, tabulatum;
molnens b-r nubes densae, nubila densa l.
spissa; nubes caelo subtextae, substratae.

Bädda: sternere (toros, lectum -
kuddar under, till ngn, säng); exstruere
(uppstapla dynor); b. under ngn ngt substernere
alicui alqd; b. på ngt insternere rei rem;
b. sig in, ned i ngt involvere se (palliis),
obrui (toris); solen b-r sig i moln sol
conditur nubibus; ordspr.: såsom man b-r, får
man ligga, ungef. = ut sementem feceris,
ita metes.

Bäddning: stratio, instratio.

Bäfwa: pavere, tremere; b. för ngn l. ngt
pavere, tremere alqm, alqd; börja b.
expavescere, contremiscere; jorden b-r terra
movetur, tremit, contremiscit. -wan:
pavor, tremor. -wande: pavidus, pavens.

Bäfwer: fiber, castor.

Bäfwergäll: castoreum.

Bägare: poculum (i form af drickesglas);
scyphus (med öron); calix; b.
till tärningsspel fritillus, phimus, turricula; wid b-n ad
pocula, inter pocula, (inter, ad vina, Hor.).

Bälg se Belg.

Bälte: balteus; cingulum; zona, cestus
(gr.); spänna b. manum conserere.

Bända: tendere (spänna); distendere
(b. ut ngt); moliri (= häfwa, b. upp, b. lös
- januam, lapidem); inflectere (b. in).

Bängel (= lymmel; eg. stock, käpp):
caudex, stipes, truncus (om person, Ter., C.);
nebulo.

Bänk: subsellium [på subsellia suto
senatorerne i kurian, domrarne (nämnden) wid
domstolar (ordföranden satt på sella å
tribunal), åskådarne å teatren, Pt. prol. till
Amphitruo]; scamnum (af Ov. om b-r, på hwilka
man i gamla tider satt till bords); sedile
(om b-r på teatren, Hor.); spectaculum
åskådareplats å circus, teatren m. m. (L. I.
35); transtrum roddarebänk.

Bänkrad: (å teatren, circus): ordo,
gradus (spectaculorum); fori. -plats: sedes;
sedile.

Bär: baca (ensamt, större); acinus, uva
(i klase); så lik ngn som ett b. det andra tam
similis quam lacte lactist (lactis est), Pt.;
plocka b. bacas legere.

Bära, v. tr.: I. eg.: 1. b. någonstädes hän:
ferre, portare, gestare; bajulare (om
bärare till yrket); vehere (om fordon, fartyg,
dragare ss. subjekt l. agent); b. på rygg,
skuldror humeris portare, ferre (onus humeri
ferre recusant, Hor.); han, som måste
bäras till rådhuset, gick tillbaka qui captus
omnibus membris in curiam delatus
esset, idem pedibus suis rediit domum (L.
II. 36. 7); b. på sina armar in manibus
gestare; b. i famnen in sinu ferre (in sinu
ferens deos et uxor et vir sordidosque
natos, Hor.); b. ngn under sitt hjerta in
alvo, in utero gestare alqm (Pt., Pn.);
parturire alqm; b. lik till bål l. graf ferre,
portare mortuum (corpus Augusti ad
rogum humeris senatorum fertur,
Germanici humeris tribunorum portatur, T. I.
8; III. 2; portare, Hor., Juv.); b. ut efferre
mortuum (effertur: imus, ad sepulcrum
venimus, Ter.); b. bort auferre, asportare;
b. in inferre (särsk. om dödsoffer - inferiae -,
som bäres in i sepulcrum); b. före
anteferre (tituli legum latarum in funere
a-bantur, T.); b. framför sig prae se ferre,
praeferre; b. omkring circumferre; b. igen
referre, reportare, reddere; b. wapen =
bruka wapen emot, bära afwog sköld emot -
arma ferre contra (patriam); b. händer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free