Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deröfwer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deröfwer: 1. i lokal men.: super (id, ea).
— 2. = derom: de re öfwer ett ämne. —
3. han sörjde d., beklagade sig d. dolebat ea
re, eam rem; querebatur de ea re. —
4. = mera än det, uttryckes med major, plus,
t. ex. en förmögenhet af 100,000 ass eller
deröfwer qui centum milium aeris aut
majorem censum habebant (L. I. 43).
Descendent se Afkomling, Ättling.
Desert se Dessert.
Desertera, Desertör se Rymma, Rymling.
Desperat: furiosus; insanus.
Despot: dominus [superbus; C. de rep.
I. 50; jfr ibdm 69: exsistit ex rege
dominus, ex optimatibus (aristokrati) factio
(oligarki), ex populo (demokrati) turba et
confusio (anarki)]; tyrannus (ibdm 68. 50).
-tisk: 1. om personer och deras lynne m. m.:
superbus (mores); imperiosus (consul;
dominus); impotens; (fastidiosus högfärdig;
importunus oförsynt). — 2. om saker i och
för sig: tyrannicus (C.); d-t styrelsesätt, -form
tyrannis; dominatio, dominatus (unius).
-tism: 1. = despotiskt regeringssätt, -form:
dominatio; tyrannis; superbum imperium.
— 2. i allm. = egenmäktigt beteende mot
underhafwande: superbia; impotentia; libido.
Dess, genitiv af Den: 1. possessivt: ejus,
illius. — 2. med prepositioner: utom d. =
praeterea; innan d. = antea, ante; till d.:
a. ad illud tempus; det är långt till d.
etiamnunc multum temporis restat. —
b. ss. konjunktion: dum; quoad; donec; -
sedan (sen) d. ab illo tempore; allt sedan d.
usque ab illo tempore; ex illo tempore
(Vg.).
Dess, adv. se Desto.
Dessemellan: interdum.
Dessert: secunda mensa; bellaria.
Dessförinnan: ante; antea. -likes: item.
-utom: praeterea.
Desswärre: malum!; si Diis placet -.
Desto: eo; tanto; ju billigare, d. bättre
quo aequius, eo melius (i lagstilens
korthet melius aequius); icke d. mindre nihilo
minus.
Detalj: pars; pl. singula; partes, res
singulae; (gå i d.), ingå i d-r singula
persequi, complecti, explicata colligere; de
singulis agere; för d-na glömma bort det
hela (rivulos consectari, fontes non
videre, C.), prae singulis (prae partibus)
summam (rerum) omittere. -jerad:
accuratus; explicatus; d. beskrifning singula
persequens, singularum rerum descriptio.
Detta, neutr. af Denne: för d. ante;
antehac; olim; långt för d. multo ante hoc
tempus.
Dia (Di): sugere (absol.); mammam
sugere, ali lacte alicujus; gifwa ett barn di
infantem lacte suo alere, infanti mammam
dare, praebere; (om djur) ubera
praebere, admovere alicui; diande lactens;
digifwande lactans.
Diadem: diadema (ett hwitt band -
candida fascia, Val. Max. VII. 8. 5 -, hwilket
österländske konungar och prinsar buro kring
håret eller kring tiaren περὶ τῇ τιάρᾳ,
Xenoph. Cyrop. VII. 3. 13); jfr Hor. Carm.
II. 2; prydd med d. diadematus,
diadumenus.
Diagonal: linea diagonalis.
Dialekt: certus sermo urbis aut
regionis proprius (jfr C. de Or. III. § 44);
dialectus, om grekiska språkets dialekter,
Suetonius; grekiska språket hade flere d-r graecae
linguae multae erant differentiae l.
varietates.
Dialektik: dialectica (gen. -ae l. -orum);
disserendi ratio l. ars. -tiker: dialecticus
(till fack l. studier); disserendi peritus, in
disputando acutus (till förmågan).
Dialog: 1. filosofisk: sermo (C. de Am. 1);
dialŏgus (sermones Platonis, qui
vocantur dialogi, C.). — 2. i ett skådespel:
diverbium (L.); alterni sermones (Hor.).
Diamant se Demant.
Diameter: diametrus.
Diarré: alvi l. ventris profluvium
(proluvies), resolutio; alvus cita l. profluens;
hafwa d. profluvio laborare; förorsaka, stilla
d. alvum citare, sistere.
Dibarn: infans lactens. -broder:
collactaneus.
Didaktik: docendi ratio l. ars. -tisk:
praeceptivus (öfwersättning af gr. παραινετικός
och mera eg. motswarande parenetisk, än
didaktisk, Sen. Ep. 95 init.); didacticus.
Diet: (= lefnadsordning, i synn. i afs. på
mat och dryck): victus; victus ratio;
allmännare: corporis cura, victus et cultus;
diaeta (C. Ep. ad Att. IV. 3 diaetā
curari incipio, chirurgiae me taedet - i
bildligt uttryck); regelbunden d. certus victus,
vivendi modus; låg d. tenuis victus; hög
d. victus copiosus, abundans; lefwa på hög
d., låg d. copiose, tenuiter vivere, corpus
curare; victu copioso, pleno, tenui,
infirmo uti; måttlig d. victus (cibi et
potionis) temperantia (diligentia); hålla d. (i
pregnant mening = föreskrifwen, efter
helsotillståndet afpassad matordning) certum l.
rectum l. praescriptum victus l. vivendi
modum (modum in victu) servare, in
victu diligentem esse; hålla sträng d.
praescriptum victus modum diligenter
servare (cibis et potionibus modicis uti);
föreskrifwa, ordinera ngn d. victus rationem
(modum l. genus) praescribere, imperare
alicui; inskränka sin d. de cibo et potione
alqd imminuere, demere.
Dietetik: doctrina victus; diaetetica;
skrifwa en d. de ratione victus scribere.
Dietetisk (dietisk): a. som har afs. på
dieten: ad victum, ad curam corporis
pertinens; d-a föreskrifter victus l. valetudinis
tuendae, corporis tuendi praecepta;
gifwa ngn d-a föreskrifter victus rationem
praecipere alicui. — b. = enlig med dietetikens
föreskrifter, med en regelbunden diet: d-t
lefnadssätt certus, modicus victus l. vivendi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
