- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
303-304

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Draga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttrycket: i draget = i nästa ögonblick mox. —
b. luftdrag: aura; ventus (ab ostio aperto;
verso cardine, Vg.; a rima o. dyl.); här är d.
aura penetrat; perflatur locus, cubiculum.
— c. notwarp: jactus, (bolus). — d. d. på
ett spelbräde: subductio calculi; göra ett
lyckligt, slugt d. calculum feliciter, callide
subducere, ponere. — e. penn- l.
penseldrag: ductus calami, penicilli (linea,
figura calamo, penicillo ducta); djerfwa d.
audaces, fortes ductus; - oeg.: måla ngt
i (med) djerfwa, starka d. graviter, fortiter,
acriter dicere, describere (laudare,
reprehendere) alqd; rem amplificare,
exaggerare dicendo, ornando, (augere, tollere
altius), C. de Or. II. § 104; Brut. 3. —
f. anletsdrag: ductus oris; lineamenta oris;
kraftiga, manliga, sköna d. oris gravitas,
pulcritudo; (summa vis est in ore). — g. =
yttring af sinnesstämning l. karakter i
utseende l. handlingar: signum, indicium,
significatio (sing.); documentum, exemplum;
ett d. af glädje, sorg o. s. w. röjde sig i (flög
öfwer) hans ansigte in vultu erat laetitiae,
tristitiae significatio; tristitia in vultu
eminebat, apparebat; prorsus in voltu
vaecordia (ett d. af wanwett) inerat (Sa.);
anföra d. af humanitet, ädelmod, saktmod,
pietet, tacksamhet, anspråkslöshet, oegennytta
facilitatis, liberalitatis, mansuetudinis,
pietatis, grati animi, non appetentis, non
avidi signa proferre (C. de Or. II. § 182);
han röjde många ädla, wackra d. multa
dedit boni ingenii signa (jfr C. de Fin. II.
§ 9); äfwen: ädla d. = virtutes; lumina
boni ingenii; dåliga d. vitia; några d. af
ngns lefnad och karakter nonnulla ejus
morum et vitae exempla l. documenta;
lemna spridda d. till ngns karakteristik tradere
nonnulla, quibus vita alicujus et mores
illustrentur (imago alicujus exprimatur,
N. Epam. 1); (jfr Bidrag); öfwer hufwud
kan ofta i latinsk öfwersättning drag dels
utelemnas dels omskrifwas, t. ex.: jag har rönt
många ädla d. af honom multa in eo viro
praeclara cognovi (C. de Sen. § 12); det
är ett d. af ädelhet att skona fiender boni
viri est inimicos non acerbe ulcisci; det
är ett d. af förnöjsamhet att hellre bruka
hemgjorda än köpta ting continentis est domi
paratis potius quam emptis uti; det war
ett wackert d. af honom, att han skonade sin
fiende, att han ej afundades ngn hans
företräde liberaliter fecit, qui hosti parceret;
summae illi laudi est (duci oportet), quod
nullius invidit excellentiae.

Draga, v. tr.: (under ordets transitiva
betydelse anföras äfwen sådana absoluta, d. w.
s. objektlösa, anwändningar, för hwilka ett
transitivt förhållande ligger till grund, ss.
draga i ngt, in på ngt, plåstret drager o. dyl.):
I. utan adverbial l. prepositional bestämning:
ducere (synonymt med föra, leda, härleda,
uppdraga); trahere (synonymt med släpa);
rapere, vellere (synon. med rycka); ferre
(synon. med bära); stringere (= stryka;
draga åt, d. ut); sål. 1. i eg. uttryck: d. anden,
spiritum ducere; respirare; d. börda, plåga
ferre onus; conflictari dolore; d. en bricka
på ett spelbräde calculum ducere,
subducere; d. = stryka en knif cultrum
stringere, acuere; d. = bära kläder veste uti,
vestem gerere; d. en linie, ett streck, en mur,
graf o. dyl. ducere lineam, murum,
fossam; d. lott sortem ducere; d. lott om ngt
sortiri alqd; d. not linum trahere; d.
swärdet (knifwen; d. blankt) gladium stringere,
destringere, nudare; d. wagn l. ngn, ngt i
wagn currum ducit, trahit equus; alqm
curru vehit equus; plåstret d-r trahit
(materiam, Ce.). — 2. oeg.: a. d. misstanke
suspicari; d. försorg, omsorg curare (alqd);
curam gerere (alicujus rei). — b. =
medtaga (förråd), förbruka; kosta: sådant (ett
sådant lefnadssätt is victus cultusque) drager
sumptus maximos desiderat, sumptuosus
est, magno constat; ugnen d-r mycket wed
plurimum ligni capit l. consumit. — II.
med prepositioner, som styra kasus, eller i
oäkta sammansättning med partiklar
(prepositioner ss. af, till, adverb ss. upp, fram): 1. af:
a. i allm.: d. ngt af; d. ngt af ngt:
abstrahere, detrahere (t. ex. pellem, personam,
pileum capiti). — b. d. kläder af (sig):
exuere se veste; exuere vestem (poet.). —
c. d. af från ett antal l. en summa
deducere; exsecare (Hor.). — d. d. nytta af
ngt: utilitatem ducere, (wanligare)
capere, percipere ex l. de re. — e. d. slutsats:
conjecturam facere, capere, (aliquid c-ā
trahere) ex, de re; concludere, conjicere,
conjectare de, ex re. — 2. d. afsides:
seducere. — 3. d. bort: abstrahere,
abducere; d. bort ngns uppmärksamhet abducere,
avocare animum, mentem alicujus. — 4. d.
efter sig: afferre, causam, fontem alicujus
rei esse, l. heldre med omwänd konstruktion:
sequi, consequi; lätja d-r efter sig många
laster inertia multorum vitiorum fons et
causa (mater) est l. inertiam multa vitia
sequuntur l. consequuntur. — 5. d. fram:
producere, protrahere; excitare; eruere;
d. fram exempel proferre exempla; d. fram
i dagen, röja in lucem proferre,
protrahere, aperire, patefacere (scelus,
maleficium, auctorem sceleris o. dyl.); d. fram
ss. witne testem excitare; d. fram till
wärdighet o. d. producere ad dignitatem,
excitare e tenebris (C.); promovere (Pn.).
— 6. d. för, d. ngt för ngt: obducere
(velum ori); tegere, obtegere rem re. —
7. a. d. i ngt, ngn i ngt: trahere alqd (t.
ex. catenam); prehendere, reprehendere
pallium alicujus, pallio alqm (ngn i
manteln); vellere barbam alicui l. alicujus (ngn
i skägget). — b. d. ngn (ned) i djupet, i
förderfwet praecipitem, in abruptum, in
perniciem trahere (sorbere) alqm. — 8. d. ngt
i twifwelsmål: dubitare de re; d. i
betänkande att dubitare facere alqd. — 9. d.
ifrån: a. i rent materiel mening:
abstrahere, avellere, detrahere, deripere alqd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free