Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dugg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nihil attinet repugnare naturae; det d-r
ej att neka nihil attinet negare l. infitiari.
Dugg: ros.
Dugga: rorat (ante rorat quam pluit,
Varr.); ros cadit.
Duggregn: tenues pluviae (Vg.); ros.
Duglig (Dugelig): (blott om personer):
bonus (orator, imperator); sollers
(konstskicklig); ad aliquam rem utilis, idoneus,
aptus, accommodatus; alicujus rei peritus;
en d. karl vir ad multas res idoneus, vir
sollers; en d. embetsman, en d. praktisk man
vir ad rempublicam gerendam idoneus,
ad res gerendas aptus (qui a natura
habet adjumenta rerum gerendarum, C.).
-lighet: a. om personer = praktisk förmåga:
virtus (en man af stor, bepröfwad d. vir
summae, spectatae virtutis; in novo
populo omnis ex virtute nobilitas est, L.);
alicujus rei peritia (d. ss. embetsman,
fältherre, mångsidig d. rei publicae gerendae,
belli gerendi p.; multarum rerum p.);
robur (militis). — b. (hos saker, sällan):
utilitas, habilitas (anwändbarhet,
ändamålsenlighet).
Dugtig (Duktig): 1. om lefwande subjekt:
a. = kraftig, rask, fast, manlig till kropp och
själ: fortis (agricola; equus); firmus (fast,
stark, corpus, membra; valetudo); valens,
robustus (bestia v-tissima; corpus,
membra r.; han är d., i hwardagsspråk = han
mår wäl valet, bene valet; nu är han d.
igen convaluit; melius ei factum est);
patiens (härdig); strenuus (rask, företagsam);
gravis, constans, animosus (= fast,
fjelfständig); - en d. karl vir fortis (rask),
constans (fast), strenuus (sträfsam); en d.
karakter animus constans, gravis [Marius
war en rå karl, men en d. (riktig) karl
Marius vir rusticanus, sed plane vir, C.];
det war en d. karl, en d. gosse bene! vir
es! laudo te (Ter.); macte tua virtute,
puer; acer (= liflig, spänstig; a. canis);
göra sig, wisa sig d. fortem, patientem,
constantem se praebere; gloriari; simulare
se fortem, animosum esse. — b. =
skicklig, duglig, god i särskilda hänseenden: bonus,
peritus, sollers; en d. soldat, landtbrukare,
räknemästare o. d. bonus miles, bonus
colonus, bonus ratiocinator l. peritus
ratiocinandi; en d. byggmästare bonus,
sollers architectus. — 2. om saker = stark,
bra, stor (till graden; intensiv): firmus,
probus, magnus, multus, vehemens, acer:
en d. käpp firmum (magnum) baculum; en
d. köld frigus magnum, acre, vehemens;
en d. feber vehemens febris, summa vis
febris; en d. skrapa severa, gravis, acris
(acerba) objurgatio. -tighet: 1. wanligen
= kraftighet, härdighet, karlawulenhet,
manlighet: robur (kärnfasthet), firmitas
(corporis); virtus, fortitudo; constantia,
gravitas (karakterens fasthet); patientia
(härdighet; mod l. kraft att lida). — 2. mera sällan
= duglighet, skicklighet: virtus; sollertia;
peritia (d. ss. krigare bellandi virtus, belli
gerendi peritia). -tigt: 1. om personers
handlingar = kraftigt, raskt, manligt:
fortiter (pugnare, rem gerere, se gerere); ut
virum decet. — 2. i allm. = bra, mycket,
häftigt, till gagns, riktigt: bene; probe;
satis; satis bene; naviter; vehementer,
valde: nu går barnet d. jamjam satis bene
incedit (certa vestigia humo figit) puer;
det regnar d. pluit vehementer, abunde;
han är d. oförskämd, d. rusig bene et
naviter impudens, probe potus; jag blef d.
rädd, d. sjuk vehementer pertimui,
vehementi morbo correptus sum; blifwa d. wred
graviter irasci; förebrå ngn d. graviter,
severe (acerbe) objurgare alqm.
Duk: 1. i allm.: linteum (jfr Näsduk,
Swettduk); pannus (tyg). — 2. bordduk:
mappa. — 3. = segelduk: velum; linteum;
med fladdrande, slappa d-r velis volantibus,
pendentibus, (fluentibus). — 4. duk hwarpå
målas: framställa, framtrolla på duken in
tabula (in panno?) ponere, pingere
(illudere; jfr chartis illudere, Hor.; auro
illusae vestes, Vg.).
Duka: d. bord eg.: mensam insternere,
sternere (mensam instruere i allm.
besätta bordet); d. af mappam tollere de
mensa; (mensam exuere).
Duka under: cadere, vinci; d. under för
ngt succumbere (oneri, rei, homini);
inferiorem discedere ab alqo.
Duktig se Dugtig.
Dulgadråp: homicidium incerti
auctoris.
I. Dum (Dumb) = stum, döfstum: mutus.
II. Dum: I. om personer: 1. = af
naturen d., inskränkt: tardus, hebes; tardi
ingenii; brutus [d. som ett djur, ett fä;
stipes, truncus, lapis hos Com. = (dum som)
en stock, ett träbeläte, en sten]; fatuus;
stupidus; bardus. — 2. = dåraktig, tanklös:
stultus; stolidus; insipiens; excors; socors
(wårdslös); ineptus (narraktig); han war nog
d. att begära, att tro - tantā fuit stultitiā,
ut peteret, crederet -, stultissime petivit
et cet.; jag är ej så d. att tänka - non is
sum, qui sentiam; war nu icke d. sapere
aude (Hor.); noli stultus, ineptus esse!;
det war d-t af dig stulte fecisti; det war
d-t af honom att neka stulte fecit, quod
negavit l. qui negaverit. — 3. sällan =
insigtslös, okunnig, oskicklig: ignarus,
imperitus; på det området är han ej d. ejus
quidem generis haud ignarus, haud
imperitus est; in illo genere nonnihil sapit. —
II. om saker: a. = oförståndig, narraktig:
stultus (amor sui, Hor.); ineptus
(narraktig, taktlös). — b. i hwardagsspråk =
oäfwen, galen: absurdus; incommodus; det wore
ej så d-t - haud incommodum est, erat
(ista possidere); vellem hoc esset
laborare (det wore ej så d-t, om detta wore att
arbeta).
Dumbe: homo mutus, infans (surdos
audientes, mutos loquentes facit, de
döfwe låter han höra och d-r tala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
