Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Enformigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offendit similitudine stöter genom sin e.,
utmärker sig för en obehaglig e. (jfr Tac. Dial.
22: variet compositionem nec omnes
clausulas uno eodemque modo determinet).
-igt: 1. simpliciter. — 2. (Enformig 2):
sine varietate.
Enfärgad: unius coloris; unicolor. -född:
unicus (filius).
Engagement = Anställning.
Engel: *angelus; minister ac nuntius
divinus; en räddande e. vindex divinitus
missus; en e. i renhet, saktmod - quo nihil
potest esse mitius, sanctius.
Engifte: (monogamĭa); lefwa i e. unam
habere (ducere) uxorem (om flere:
singulas habere uxores; jfr T. Germ. 17:
Germani prope soli barbarorum singulis
uxoribus contenti sunt -); e-t är hos oss lag
plures (plus unam) ducere uxores
(uxorem) per nostras leges viro non licet.
Englalif: vita caelestis, sancta, beata.
-ren: sanctissimus; omnis labis expers.
-skön: (angelicā), caelesti prope
pulcritudine praeditus.
Engång se under Gång.
Enhet: unitas (lego adsignificat
unitatem - ental, singularis, Varr. l. l. VIII.
§ 3; u. coloris, Pn.); - wanligen med
omskrifning unum esse l. dyl.; det råde e. i
ett skaldestycke - sit quidvis, simplex
duntaxat et unum, Hor.; in unum exitum
spectant (C. de Or. I. § 92), inter se
aptae ac colligatae sunt omnes ejus
partes; bewara andens e. inter se consentire
animis, studiis, voluntatibus; upplösa
statens e. rempublicam dissipare,
conjunctionem civium dirimere. -hetsband:
vinculum (quo partes, singuli inter se
continentur).
En hwar se Hwar, Hwarje.
Enhällig: consentiens; e. mening, önskan,
beslut consensio, consensus; det är allas
e-a mening, önskan in l. de hac re omnes
consentiunt, una voce omnes consentiunt,
optant o. d. -igt: una voce, uno ore; e.
wäljas, kallas consensu omnium,
(consentienti omnium voce) creari, cunctis
suffragiis fieri, creari; omnia puncta ferre;
kriget blef e. beslutet (nullo contra dicente)
bellum consensum est.
Enhändt: unimanus.
Enhörning: monocĕros (-rōtis).
Enig: concors (= endrägtig, animus,
homines); consentiens (voluntas);
conspirans; wara e. inter se consentire
(voluntatibus, studiis), concordare inter se, cum
alqo; concordes esse; blifwa e-a
(wanligare: ense) om en sak convenit inter
aliquos alqd, de alqa re. -ighet: concordia
(= endrägt, e. i samlif, sinnelag mot
hwarandra); consensus, consensio (e. i
tänkesätt); e. råder dem emellan inter se
consentiunt, inter eos bene convenit;
concorditer vivunt. -igt: concorditer.
Enka: vidua, mulier vidua (morte
mariti); blifwa e. viduari, marito l. viro
(morte) orbari.
Enkannerligen: in primis; praecipue;
(unice); e. om, som praesertim si, quum
(jfr Synnerligen, Särdeles).
Enkedrottning: regina vidua. -hjelp:
stips, quae l. id quod ad viduas alendas
confertur, expenditur.
Enkel: i allm. simplex, neml. 1. i
motsats till sammansatt l. mångfaldig: simplex
(ordo - rad, acies; s. natura animae nihil
compositum - habet). — 2. i motsats till
konstig, inwecklad (swår, dunkel): simplex
(veritatis ratio e-a sanningen); res s., aperta,
facilis en e. sak; wisa ngn ett e-t sätt
rationem facilem tradere, monstrare alicui;
det är mycket e-t res facillima est (ut a
facillimis ordiamur, prima in medium
veniat Epicuri ratio, C.); en e. (= klar,
tydlig) stil genus dicendi perspicuum, quasi
candidum (jfr 3). — 3. i motsats till
mångahanda, konstlad, flärdfull (varius, fucatus,
putidus, odiosus): simplex (victus et
cultus enkelt lefnadssätt; synon. modicus,
tenuis); s. munditiis e. i sin grannlåt (Hor.);
homo s. et apertus en e. och öppen
menniska (C. de Off. I. § 109); rectus (=
flärdlös, om saker; palaestrici motus saepe sunt
odiosiores et histrionum nonnulli gestus
non vacant offensione, et in utroque
genere, quae sunt recta et simplicia,
laudantur, C. de Off. I. § 130; Caesaris
commentarii sunt nudi et recti omni ornatu
tanquam veste detracto, C. Brut.); en e.
stil (i mots. till sirlig, högstämd) subtile,
tenue dicendi genus; e. och oprydlig
horridus, incultus. -kelhet: i allm.:
simplicitas (atomorum; sermo antiquae s-tatis);
lefnadssättets e. simplicitas, tenuitas
victus et cultus (se Enkel); framställningens e.
subtilitas orationis. -kelt: simpliciter
(loqui, agere); uttrycka sig e. simpliciter,
aperte, nullo ornatu, sine fuco; subtiliter
(utan sirlighet); han war helt e. en fåne,
saken är helt e. den fuit, ut (vere), aperte
dicam, homo fatuus; ita se res habet, ut
vere dicam; han skickade henne helt e. ett
skiljobref uxori sine ambagibus
renuntiavit, repudium misit.
Enkeman, Enkling: viduus.
Enkom: e. för den sakens skull ob eam
ipsam rem; en e. dertill förfärdigad ställning
ferculum ad ipsum apte fabricatum; han
reste till Rom e. för att se Livius Romam
profectus est nullam ob rem, nisi ut
videret Livium.
Enkostånd: viduitas.
Enlig: consentaneus, conveniens, aptus,
similis (alicui rei); wara e. med
convenire, congruere rei; ej wara e. med
discrepare, abhorrere, alienum esse ab alqa re.
-lighet: convenientia, similitudo;
afskriftens e. med originalet intyga - hoc
exemplum illi, ex quo descriptum est,
convenire, testantur -; i e. med secundum
(naturam), convenienter (naturae vivere); ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
