Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Finansdepartement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sententia fin anmärkning); jag förstår ej det fina
i detta infall l. dyl. quid istud salis
habeat, non intelligo; - sollers =
konstfärdig: ett fint konstwerk signum sollers l.
sollerti manu perfectum; - callidus,
versutus acutus = slug: callidum consilium fint
påhitt, (schack-)drag; detta är ett fint spel hic
lusus acuti ingenii, ingeniosi hominis est;
callidus artifex fin intrigör, fin diplomat;
fint hufwud ingenium acutum. — d. med
afseende på lefnadswett, umgängessätt,
framställningssätt: politus, urbanus, elegans,
nitidus, lepidus; venustus (C. in Pis. §
70); tersus, comptus (oratio, genus
dicendi); fina seder, fin bildning mores
politi; urbanitas (fin ton); politior
humanitas; elegans eruditio (i intellektuel och
estetisk mening); en man af fin bildning homo
urbanus, nitidus (i umgänge, kläder o. d.;
ex nitido fit rusticus; rusticus urbano
confusus, Hor.), politus (i allm. hyfsad);
utan fin bildning impolitus; politioris
humanitatis expers; fint skämt lepor; jocus
elegans, urbanus (C. de Off. I. § 104); ett
fint sätt morum elegantia; urbanitas; fina
werlden, fina sällskaper homines urbani; (flos
urbanitatis); conventus, circuli
urbanorum hominum; fin takt, fint sinne för det
passande sensus quidam decori; subtilis,
diligens decoris conservatio; modestia,
C. de Off. I. c. 40. — e. = finkänslig, öm,
ömtålig; mot andra god, försynt, len (mots.
hård, grof durus, asper): mollis, tener;
lenis; humanus, verecundus, modestus;
fint sätt mores molles, faciles;
menniskohjertats finaste strängar teneri sensus
humanitatis (mollitudo humanitatis, C. de
Or. III. § 16); (venas tenere, movere känna,
anslå -); ett fint leende lenis, humanus
risus. — f. med bibetydelse af weklig,
småaktig (af betyd. c. d. e.) = granntyckt,
småkritisk, förwand: elegans, delicatus, bellus;
fastidiosus (jfr religiosus): fin herre homo
elegans (jfr Pt. Mostell. init.); homo
bellus (Mt.).
Finansdepartement: cura l. procuratio
rei numariae; aerarium.
Finanser: res pecuniaria, res numaria
(civitatis); reditus, fructus publici,
vectigalia (= statsinkomster: vectigalia pop.
Romani sub nutu atque arbitrio
censorum erant, L. IV. 8. 2); f-nas dåliga
tillstånd tenuitas aerarii (C. de Off. II. § 74);
förstörda f. exhaustae, attritae opes
reipublicae; exhaustum aerarium (C.
Gracchi largitio exhauriebat aerarium
uttömde, förstörde f-na); ordna, bringa ordning i
f-na rem numariam constituere;
blomstrande f. res florentes; opes (rei publicae)
bene constitutae; plenum aerarium.
Finansminister: summus rei numariae
procurator, praefectus; (quaestor).
-operation: pecuniae translatio. -wäsende se
Finanser.
Finbildad: tener, lepidus (jfr fint bildad
under Fint).
Finbladig: foliis teneris, mollibus; om
en såg tenui lamina.
Finess: 1. i abstr. men.: sollertia;
calliditas. — 2. konkret: argutiae; artificium.
Finger: digitus; lillfingret d. minimus;
pekfingret index; ringfingret d. minimo
proximus (Gell. X. 10); långfingret d. medius
(infamis); tummen pollex; f-ts leder
articuli digiti; en f-s bredd digitus
transversus; peka, utpeka ngt med sitt f. digito
monstrare alqd (alqm i hedrande mening:
monstror digito praetereuntium Romanae
fidicen lyrae, Hor. Carm. IV. 3. 23); peka f. åt
ngn digito (infami) designare alqm; räkna
på sina f-ar digitis computare rationem
(Pt. Mil. gl. 204), numerare per digitos
(Ov.); knäppa med f-na digitis concrepare;
- särskildt märkas följande talesätt: a. icke
röra ett f. för en sak: digitum non
porrigere, proferre ejus rei causa (C. de Fin.
III. cap. 17). — b. icke afwika en f-s bredd
från - digitum (digitum transversum) non
discedere (a fide, a recta conscientia). —
c. känna, weta, kunna, hafwa ngt på sine f-ar
alqd perspectum et decantatum habere
(C.); (legat historias, auctores noverit
omnes, tanquam ungues digitosque suos,
Juv. VII. 231); rem multo usu
perdidicisse. — d. hafwa sitt (sin) f. med i ngt:
ad rem alqd momenti afferre; han har haft
sitt f. med i spelet non sine illo (l. illius
opera) hoc factum est. — e. Guds f.; detta
är Guds f. hoc divino consilio factum,
constitutum est, C. de Or. III. § 12; non
haec sine numine divom eveniunt, Vg.
Aen. II. 777; se Guds f. i ngt alqd divino
consilio accidisse, divinitus accidisse
putare. — f. hafwa ngn på sina f-ar, kunna
linda ngn om sitt f. posse alqm, quo
velit, perducere, impellere; jag kan - honom
- totus meus est; totum se mihi dedit;
sequetur, quocunque ducam. — g. slå ngn
på f-ne alqm in errore, in peccato
deprehendere; alicujus errores deprehendere
(röja), reprehendere; alqm erroris
convincere; - castigare alqm. — h. icke lägga
f-ne emellan: non molliter (ɔ: aspere)
tractare alqm; (aspere, duriter punire,
coercere, castigare alqm); nulla uti
clementia, non parcere; veniam delictis non
commodare. — i. se genom f-t med ngn:
indulgere alicui, vitiis, peccatis alicujus;
connivere in peccatis alicujus; dissimulare
(multa = låtsa sig ej se); silentio
transmittere; indulgenter et molliter habere
alqm; non in omnia acerbe
animadvertere. — k. se ngn på f-ne: observare alqm;
inspicere, quomodo agat. — l. hafwa långa
f-ar: furacem esse; aliena appetere. —
m. det kliar i f-ne: gestiunt (pruriunt)
digiti.
Fingerborg: digitale. -bred: digiti
latitudine. -klåda: prurigo digitorum; caeca
cupido alicujus rei (jfr skrifklåda; lär din
f. styra fac scribendi libidinem
(cacoēthes), insanum studium, morbum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
