Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fingerknoge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
coerceas). -knoge: condulus (-dylus). -knäpp:
talitrum. -led: articulus (digiti). -lång:
digitalis; digiti longitudine. -ring:
anulus (digiti; quem quis in digito habet).
Fingersbredd: transversus digitus (jfr
Finger).
Fingerspets: extremus digitus; pl.
digituli primores (Pt.). -språk: digitorum
argutiae (C. Or. § 59). -tjock: digiti
crassitudine.
Fingra: digitis contrectare, attrectare,
temptare. -ande: contrectatio.
Finhacka: minutatim, in minutas,
tenuissimas particulas concīdere, contundere.
-grynig, -kornig: minutus, comminutus;
minutis granis.
Finhet (jfr Fin): 1. = tunnhet,
spenslighet: tenuitas; gracilitas (corporis);
subtilitas (tantane est animi s., ut fugiat
aciem?, C.). — 2. röstens f.: exilitas,
tenuitas vocis. — 3. = glatthet, mjukhet:
lēvitas, nitor; mollitia. — 4. = ädelhet,
renhet, godhet (om waror): puritas (auri);
bonitas; candor. — 5. sinnenas finhet (=
skärpa): acies (oculorum), subtilitas, sagacitas
(palati, aurium, nasi). — 6. i afseende på
förståndets l. smakens uppfattning:
subtilitas; religio (f. i kritik, sjelfkritik); acumen
(ingenii, judicii); calliditas; astutia, -ae;
i plur. konkret: finheter (finesser): argutiae;
artificia (lepores). — 7. finhet i umgänge,
tal o. d.: urbanitas; mores politi. — 8. =
ömhet, ömtålighet, wekhet, godhet: mollitia;
lenitas; humanitas. — 9. = weklighet,
förwandhet: mollitia; nimia (morosa)
elegantia; fastidium; deliciae.
Finhylt: tener; nitidus (me pinguem ac
nitidum, bene curata cute vises -); f.
skönhet tenera puella. -hårig: molli, nitido
capillo.
Fink: fringilla.
Finkänslig: 1. som lätt såras l. stötes,
ömtålig: mollis (gaudent praenomine molles
auriculae, Hor. Sat.; animus mollis ad
accipiendam offensionem, C.); tener (non
est virtus dura et quasi ferrea, sed - -
tenera et tractabilis, C. de Am. § 48);
religiosus (teretes et r-ae - kritiska -
Atticorum aures). — 2. = grannlaga i sitt
beteende mot andra l. med afseende på det rätta:
humanus; verecundus; religiosus; mitis.
-känslighet (jfr Finkänslig): mollitia;
religio; verecundia; humanitas; hans f. tillät
honom ej att mottaga gåfwan religioni
habuit donum accipere; jag tackar dig för din
f. tibi propter summam (exquisitam)
humanitatem gratias ago. -malen:
minutissime molitus; comminutus.
Finna: I. synon. hitta, träffa på (sak l.
person): 1. absolut: invenire (i allm. med l. utan
sökande: vadum, consulem; viam f. wägen;
consilium, viam, rationem, medicinam f.
råd, utwäg, sätt, bot); reperire (wanl. finna
efter sökande: his adjutor repertus est
nemo; aditum reperire non poterant; f. fel
hos l. med ngn, sak med ngn nancisci,
invenire in alqo, quod reprehendat,
vituperet, damnet); offendere alqm, incidere
in alqm (= stöta, träffa på); nancisci (få
tag i, få fatt på l. i); deprehendere
(ertappa, f. ngn sysselsatt med ngt); f. hos en
författare (den uppgiften, att) invenire apud
auctorem (källa) alqd, alqd esse. — 2. f.
på: a. eg.: invenire; consilium, rationem
inire. — b. f. på att -, f. på = taga sig ngt
för: instituere; hwad f-r du på? quid agis?;
quid struis?; hwad har du nu f-t på quid
designavisti? (Ter.). — 3. f. upp:
invenire, reperire; excogitare; instituere (med
inf.): Fenicierne hafwa först f-t upp bruket
af glas Phoenices principes inveniendi
vitri fuerunt (C. de Off. II. § 14 - quem
ex vitro usum habere possemus),
principes instituerunt vitro uti. — 4. f. igen,
åter: reperire (amissa). — II. synon. med
winna, få, blifwa föremål för: invenire
(gratiam a diis; vitae exitum; cognomen);
nancisci (occasionem, causam - tillfälle,
anledning: Cato se causam moriendi
nactum esse laetabatur, C.); consequi,
assequi; f. bifall, behag inför ngn, ngns ögon
probari, placere alicui; f. gehör audiri,
audientiam sibi facere; f. hjelp juvari
(auxilio alicujus); f. ursäkt venia datur,
commodatur alicui; alqd, aliquis habet
excusationem; f. döden perire (in undis);
cadere (in proelio; - ipse manu mortem
inveniam, Vg.); leto potiri, C. poēt.;
mortem sibi ipsum consciscere (f. döden för
egen hand); f. medlidande, barmhertighet
misericordiam movere, clementiā affici. —
III. synon. med erfara = röna, förnimma,
känna: capere, percipere (gaudium ex re);
f. nöje, sin lust i ngt delectari alqa re (alqm
juvat alqd, t. ex. miseris succurrere); f.
hwila, wederqwickelse acquiescere,
requiescere in alqa re; relaxari (f. förströelse i)
alqa re. — IV. = erfara, lära känna, inse:
cognoscere (hunc virum bonum cognovi
jag fann, har f-t i honom en redlig man;
memorem gratumque cognosci - finnas,
befinnas); reperire (optimo cuique infestum
reperiri); han fanns willig att öfwertaga -
paratum se esse dicebat ad negotium
suscipiendum; intelligere (öfwertyga sig om),
videre; animadvertere (märka), sentire
(video te alte spectare - sträfwar högt -, id
fieri non posse); f. ngt godt, berömwärdt
probare, laudare alqd. — V. synon. med
spörja, utröna: comperire (testibus,
tabulis); invenire (i-t ex captivis, trans
flumen Naevios consedisse, Cs.); audire,
accipere, discere. — VI. synon. med anse,
tycka, hålla före: putare, existimare;
videtur alicui alqd: jag f-r ditt handlingssätt
oklokt imprudenter mihi agere videris; han
fann skådespelet dåligt fabula ei iners, male
scripta visa est; f. ngn skyldig damnare,
condemnare alqm; jag kan ej f., att det
skulle wara nödwändigt mihi quidem non
videtur necessarium esse. — VII. särskildt:
f. för godt (att göra ngt): placet, libet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
