Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flottig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flottig: unctus (manūs unctae, Hor.);
sucidus; adipatus.
Flottilj: classis minorum l. pauciorum
navium; parva, minor classis.
Flottwed: ligna per flumen l. secundo
flumine demissa.
Fluga: musca; drifwa, jaga bort f-r
abigere muscas; spansk f. cantharis; falla som
f-r densos, crebros (Pt. Amphitr. 235),
glomeratos, acervatim confertos (Lucr.
VI. 1261), catervatim (Vg. Georg. III. 556),
passim sterni; slå twå f-r i en smäll duo
simul assequi; una mercede duas res
assequi (velle, C. pro Rosc. Amer. § 80);
duo parietes de eadem fidelia dealbare
(C. Ep. ad Fam. VII. 29. 2 är wäl
snarare = ”bära kappan på båda axlarne”, då
det heter virum bonum esse neque -
dealbare solere); uno in saltu apros capere
duo (Pt. Casina II. Sc. VIII. 40).
Flugfångare: muscicapa. -gadd: dolon.
-gift: venenum muscarium l. quo muscae
necantur. -håf: funda (qua capiuntur
muscae). -nät: conopēum. -smälla:
muscarium; cauda, Mt. XIV. 67; 71.
Flundra: rhombus, pleuronectes.
Fluss: pituita, lentor.
Fly, n. (gungfly): via, humus paludosa,
limosa.
Fly: I. intr.: 1. absolut: a. i allm.: fugere
(hostes, nubes, tempus). — b. om
personer: fugae se dare, in fugam se
conjicere; se proripere; ruere; fugā abire; fly
med skölden bortkastad fugere abjecto scuto;
slafwen flyr servus profugit, aufugit; fly
ur fängelset ex vinculis, e carcere fugere,
profugere; e custodia evadere, custodibus
se subducere; bättre fly än illa fäkta
fugere quam caedi satius est (mater timidi
non solet flere, N.); hwart skall jag fly quo
fugiam? — c. om andra subjekt: dimman flyr
nebula sole dispergitur; tiden flyr
tempus fugit (optima quaeque dies - prima
fugit, Vg.), labitur; (fugaces labuntur
anni, Hor.; Janus - anni tacite labentis
origo; tempora labuntur tacitisque
senescimus annis, Ov.); abit (abiit tempus
illud, C.); occidit lux; skönheten flyr abit,
fugit venustas. — 2. tillsamman med
adverb eller prepositioner: a. fly bort:
aufugere; fugā se proripere. — b. fly från ngn,
från striden o. d.: effugere alqm;
profugere (rymma) ab alqo, domo; elabi e
manibus alicujus, e proelio; fugā relinquere
alqm. — c. fly för ngn, för ngns blickar,
ngns hot o. d.: fugere alqm; non ferre
oculos, minas alicujus. — d. fly till ngn, till
en fristad: confugere, perfugere, profugere
ad alqm, alqo; fugā petere locum. — e.
fly tillbaka: refugere. — f. fly undan:
refugere; fugā salutem quaerere; suffugere.
— II. tr.: fly ngn l. ngt: fugere, vitare
(hominem, vitia); refugere, declinare
(periculum); abhorrere (a re); fly ngns åsyn,
umgänge, samtal fugere, vitare, odisse
conspectum, usum, sermonem alicujus.
Fly, v. tr. (i hwardagsspråket = räcka,
lemna): tradere; fly mig boken cedo librum.
Flyende: fugiens; fugax; njuta - den f.
dagen brevi luce frui.
Flyga: 1. eg. om wingade warelser: volare
(per āera vehi, poet.); f. högt alte,
sublime volare; f. bort avolare; f. förbi
praetervolare; f. före praevolare, antevolare;
f. ned devolare; f. hit och dit volitare
(passim ac libere), (C. de Or. II. § 23); f. upp
evolare (exterritum), in āera se tollere
pennis; lära att f. discere primos nisus in
āere. — 2. om ting, som föras i luften af
winden l. annan kraft: volare; ferri per
āera; pluma, sagitta volat; faces et saxa
volant (Vg.); fanan, manteln f-r vento
agitatur. — 3. i allm. om hastig rörelse i
rummet (syn. fara, rusa): volare; (om döda ting)
ferri (incitato cursu); skeppet f-r navis
volat, fugit ocior sagittā (Vg. Aen. V. 219.
243); volare, non iter facere (flyga och ej
färdas, C.); f. till ngn, till ett ställe
advolare (Romam, ad equites consul); f. på
(fara på) ngn involare in alqm; f. fram
till ngn l. till ett ställe provolare ad alqm,
alqo; f. i famnen på ngn volare, ruere in
amplexum alicujus; f. upp från sin plats
consternari e sede sua; f. i flintor
dirumpi; displodi. — 4. om andra subjekt, ss.
ögon, tankar, rykte, personers werksamhet m. m.:
volare, volitare; blickarne f. omkring, öfwer
en rymd oculi perlustrant, lustrant
omnia; oculis lustrare, percurrere (låta sina
blickar f. öfwer); hans tankar f. hit och dit
distrahitur in cogitando animus; animum
nunc huc celerem, nunc dividit illuc;
partes animum versabat in omnes; in curas
animo diducitur omnes (Vg. Aen. IV. 285.
630; V. 720; jfr VIII. 20); animo lustrat
omnia; ryktet f-r fama volat (Vg.); åren f.
volat aetas (C.); labuntur anni (fugaces);
f. högt, i allm.: alte volare; alte spectare
(C. Tusc. I. § 82); hans tal flög så högt sic
evolavit oratio (C. de Or. I. § 161); i stil
och uttryck: assurgere (Qu. X. 1. 22); se
erigere et addere majorem orationi
sonum (C. de Or. II. § 54); = stiga till rang
och wärdigheter evehi, emergere ad
summas opes (Lucr.), ad honores, ad
dignitatem; f. högre än wingarne bära (altius
quam pro viribus evolare); rem
temptare, quam vires ferre recusent (Hor. Ep.
II. 1. 259); non in propria pelle sistere
(Hor.); den som will må i luften flyga: mina
wingar gå ej så högt alte spectet, qui
volet: me alarum infirmitas humi detinet;
den som högst will flyga, faller tyngst ned
graviore casu decidunt celsae turres
(Hor.).
Flygande, adj.: volans; volucris; f. djur
animantes volucres; f. hår crines passi,
sparsi (per colla); under f. fanor sub
signis (sub vexillis fluentibus); i f. fläng
raptim, festinanter, cursim; ett för segel f.
skepp navis velivola, velivolans; högt f.
planer magna consilia, magni spiritus; en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
