Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Främre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
agatur, omnino nescio; ea res ad me
omnino non pertinet, nulla pars causae me
attingit, ad me pertinet.
Främre: prior; f. delen adversa pars.
Främst, adj.: 1. i eg., lokal mening:
primus; princeps; primor (i kas. obl. och i pl. -
primoribus labris - med det f-a, yttersta af
sine läppar); stå f. i striden, i främsta ledet
primum, principem in acie stare l.
versari; gå f. principem ire, agmen ducere;
hans namn stod f. på listan primum illius
nomen scriptum erat l. legebatur; sitta f.
primum l. principem locum tenere. —
2. oeg. = förnämst, ypperst: primus,
princeps: statens f-e man princeps civitatis; stå f.
(bland alla) i snille (f. som snille) ingenio
praestare, excellere omnibus; först och f.
primum (C. de Or. III. 93); principio.
Främst, adv.: öfwersättes i latinet ss.
adjektivet främst: de stodo f. primi l.
principes stabant, principem locum tenebant;
(i oeg. mening) praestabant, excellebant
(omnibus).
Frän: olidus, fetidus, virosus; gravis
odore; graveolens.
Frände: propinquus, necessarius
(närmare f.); cognatus, consanguineus
(blodsfrände i allm.); agnatus (stamfrände, f. på
fädernet; som bär samma slägtnamn); affinis
(genom swågerlag beslägtad).
Frändskap: (i eg. och oeg. men.) cognatio,
necessitudo, propinquitas; mellan poesi och
talarekonst råder en nära f. oratio et poēsis
(artes oratoris et poētae) summa inter se
cognatione continentur (est finitimus
oratori poēta, C.).
Fränka: cognata, affinis (mulier).
Fräsa: 1. om döda ting: stridere
(lamina - glödgadt jern - lacu tincta, Lucr.;
caro verubus - på stekspettet -, Ov.; ignis,
Juv.); aestuare, fervere (undae, ignis),
sibilare (ferrum undā, Ov.). — 2. om
lefwande subjekt: sibilare (feles, anguis).
-ande, n.: stridor; sibilus; fremitus. -ande,
adj.: stridens, aestuans; de f. böljorna
stridor, aestus, fervor undarum.
Fräta: ĕdere (vapor carinas), rodere
(ferrum robigine roditur, Ov.); f. på ngt
adedere (mare latus montis); f. omkring
sig ambedere, circumrodere; f. upp
exedere (artūs virus, Sen.), peredere (saxa
peredit humor); sorgen f-r sinnet, på ngns
sinne cura edit, exedit (poet.), mordet,
remordet animum alicujus, conficit,
consumit mentem alicujus (jfr T. Ann. VI. 6);
f. sig in i ngt peredere alqd; alte
descendere in aliquam rem. -ande: 1. eg.:
corrosivus (medicamentum). — 2. oeg.: f.
bekymmer, samwetsqwal cura acris; angor;
curarum morsus, (tormenta); curae,
quibus conficitur, consumitur aliquis.
Frätmedel: medicamentum corrosivum.
Frö: semen; granum; så frön semina
jacere, terrae mandare; f-t faller i god jord
semen incidit in agrum bonum,
nanciscitur concipientem, comprehendentem
naturam (terram); wäxten går i f. in semen
it l. abit; in semina crescit; f-t går upp
semen prodit, provenit, procedit; - i
bildliga uttryck: f. till twister, sjukdomar semen
(stirps) discordiae, morborum; (bellorum
civilium semen et causa, C.); utströ f. till
oenighet causas discordiae serere; velut
semina discordiae jacere.
Fröa sig: in semen ire, abire, exire;
semine propagari.
Frögömme, -hus: gluma; folliculus.
Fröjd: 1. sing. = innerlig, stilla glädje:
gaudium; betagen, full af f. gaudio elatus,
affectus; det är mig en stor f. me vero
magnopere juvat, delectat. — 2. plur.:
gaudia; delectationes, oblectationes;
voluptates; hemmets stilla f-r vitae domesticae
oblectationes; sinliga f-r corporis gaudia
(Sa.), voluptates.
Fröjda: (med sakliga subjekt, wanligast
impersonelt): juvare, delectare; det f-r mig,
att allt gått dig wäl l. din wälgång f-r mig
me juvat, quod rem bene gessisti; (si
vales, gaudeo).
Fröjdas, Fröjda sig: gaudere; laetari (g.
inanibus rebus; se nactum esse causam
injuriae corrigendae).
Fröjdebetygelse: gratulatio; laetitia.
Fröken: virgo (nobilis, illustris).
Frökorn: granum. -mjöl: pollen.
-redning: *fructificatio. -sträng: hilum.
Fukt: humor, mador; här är f. i rummet
parietes manant humore, aspergine (Pn.
H. N. XXX. 30).
Fukta: 1. tr.: humectare; madefacere;
(aquā) imbuere, irrigare, conspergere;
hans ögon f-des oculi humectabantur,
humescebant; lacrimae ei sunt obortae. —
2. intr. = gifwa från sig, öfwerdragas af
fuktighet (om wäggar l. dyl.): sudare,
resudare; humere; stillare, rorare, manare
(aquā, guttis). -tad = drucken: uvidus,
madidus.
Fuktel (eg. = wärja anwänd ss.
disciplinärt straffredskap): fustis; stå under ngns f.
alicui, alicujus arbitrio (contumeliis)
obnoxium esse l. vivere.
Fukter = konstgrepp: artificia, artes.
Fuktig: uvidus (udus), humidus,
humectus; madidus; uliginosus (wattensjuk); f.
luft, dimma āer humidus, (pluvius), caligo
humida; tempestas pluvia (f. wäderlek);
f. jordmon ager (sŏlum) uliginosus,
aquosus; f-t rum cubiculum humore manans,
humidi vaporis plenum; (cujus parietes
humore sudant, stillant); f-a kläder vestis
madida, humida; en f. broder homo
madidus. -tighet: humor; uvor; uligo (sŏli);
f-n tränger utom wäggen paries sudat;
manat humore, aspergine (jfr Fukt).
Ful: turpis (i fysisk och moralisk mening;
turpis bestia, femina, turpiter factum -
ful handling); indecōrus (motus histrionis);
inhonestus (oskön); deformis (corpus;
deforme est de se ipsum praedicare);
informis (blott i yttre mening - Germania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
