- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
525-526

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fyrabend ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

quaternarius; en tid af f. år l. dagar
quadriennium; quadriduum; mellan f. ögon
remotis arbitris; solus cum solo.

Fyrabend (tyskt ord = Feierabend):
vespera (tempus vespertinum) ab opere
libera l. vacua; vespertinum otium.

Fyrahanda: quadruplex; quattuor
generum l. modorum; f. slags frukter quattuor
genera pomorum; på f. sätt quattuor
modis l. rationibus. -hundra: quadringenti;
f. på hwarje l. i sender quadringeni; f.
gånger quadringenties. -hundrade
(ordningstal): quadringentesimus. -tio (Fyrtio):
quadraginta; f. på hwarje l. i sender
quadrageni; f. gånger quadragies; som utgör
f., är f. år gammal quadragenarius. -tionde:
quadragesimus; f. gången quadragesimo l.
-mum. -tusen: quattuor milia; (f. på hwarje
quater milleni); f. gånger quater milies.
-tusende: quater millesimus. -årig:
quadriennis; quadrimus; en f. gosse puer
quattuor annorum.

Fyrbett: quadrijugis; f. wagn quadrigae.

Fyrbåk: pharus.

Fyrdelad, -delt: quadripertitus;
quadrifariam divisus. -dubbel: quadruplus,
quadruplex; f-t större quadruplo major.
-dubbla: quadruplicare.

Fyrfat: foculus; batillus, -um;
ignitabulum.

Fyrfota, -fotad: quadrupes; f. djur
quadrupes (bestia, animal). -händt:
quadrimanus. -hörnig: quadratus;
quadrangulus (tetragōnus). -hörning: quadratum.

Fyrk: numulus.

Fyrkantig: quadrangulus. -klufwen:
quadrifidus.

Fyrpanna = Fyrfat.

Fyrsidig: quadratus. -skuren:
quadratus; quadripertitus.

Fyrsprång: citatus cursus.

Fyrspänd: quadrijugis; f. wagn
quadrigae. -stafwig: quadrisyllabus. -stämmig:
quattuor vocum. -tal: 1. i abstr. mening:
numerus quaternarius. — 2. konkret, ett
fyrtal af ngt: quattuor. -uddig:
quadridens.

Fyrwerkare: pyrobolarius,
pyrotechnicus. -werkeri: ludicrum ignium
spectaculum.

Fysik: physica (n. pl.); physice (eg. =
naturfilosofi).

Fysiognomi: vultus (imago animi); os
vultusque; facies. -gnomik: ars
pernoscendi hominum mores naturasque ex
corpore, oculis, vultu, fronte (C. de Fato §
10); morum ex corpore notatio (Socratem
notavit Zopyrus physiognomon, ibdm).
-gnomist: physiognōmon (jfr Fysiognomik).

Fysiologi: naturae ratio (quae dicitur
physiologia, C.).

Fysisk: 1. = som rör den kroppsliga
naturen: corporis (t. ex. corporis malum f-t
ondt); naturae (mala naturae]; det är en
f. omöjlighet nihil tale in rerum natura
exsistere (ske, uppstå) potest; id fieri
omnino non potest; id quominus fiat, ipsius
naturae ratio repugnat. — 2. som rör
fysiken ss. wetenskap: physicus.

Få, adj.: pauci; haud multi; ganska få
perpauci; med få ord paucis (verbis).

Få, v. tr.: I. med objekt af ett substantiv:
1. (få, få sig) = bekomma, winna, i latinet
motswaradt af ett aktivt verb med objekt:
a. i allm.: accipere (= erhålla, emottaga,
få af ett subjekt, som gifwer l. förorsakar, t.
ex. donum; vulnus, detrimentum få skada,
få sår); nancisci (= få tag i, få af en slump,
t. ex. manibus, quidquid nacta est,
amplectitur vitis; tempestatem idoneam;
causam - anledning, occasionem);
invenire, colligere (= finna, winna, ådraga sig;
cognomen invenire; perniciem invenire;
gloriam colligere, invenire); habere (i pret.
och futura; malum habebis du skall få en
olycka; id agitur, ne hostes nostra
habeant); ferre (få lön l. straff praemium,
mercedem, poenam; få swar responsum ferre;
repulsam ferre - få afslag; promissum ferre
få ngns löfte); auferre (responsum ab alqo);
assequi, adipisci [få ngt ss. det önskade
resultatet af sträfwande: honorem (petitum)
adipisci, assequi]; obtinere (genom strid
l. sträfwande få); impetrare (= genom
böner utwerka). — b. särskilda uttryck: sortiri
(= få genom lottning, på sin lott); få barn
(om qwinna) parere; (om man) procreare
liberos ex alqa (med ngn); få man
maritum accipere (T. Germ. 19); få hustru
uxorem ducere; uxor deducitur ad alqm; få
(sitt) straff poenam, poenas dare, pendere
(jfr ferre under a). — 2. i latinet
återgifwet med ett neutralt l. passivt verb: a. i
betydelsen bekomma, erhålla; i allm. alqd est,
erit, datur, dabitur o. d. alicui (när jag
får tid - quando tempus l. operae erit;
ngn får ett embete munus, magistratus
defertur ad alqm, datur alicui; - får ett
uppdrag alqd mandatur alicui); få arf
hereditas, hereditate alqd venit, pervenit ad
alqm, cedit alicui; få ett bref, en
underrättelse, en helsning nuntius, epistola
affertur, perfertur, venit ad alqm; han fick
en helsning, att han ej skulle dröja med
striden nuntiatum ei est, ne cunctaretur
proelium committere; han fick swar, befallning
ei responsum, nuntiatum est; får barn
(om mannen) filius filia nascitur alicui;
aliquis augetur filio o. d. — b. få =
antaga, förses med ngt, i latinet motswaradt af
inkoativa (intransitiva l. passiva) uttryck, t.
ex.: få skägg, fjädrar, grå hår pubescere,
plumescere, canescere; få en sjukdom, en
feber in morbum, in febrem incidere;
(morbo implicari, corripi); få wanan att -
consuescere, assuescere; få en osed, owana
mala l. prava consuetudine imbui, infici;
få ett förändradt utseende mutari;
commutari; verti, converti (med sakliga subjekt);
få en lång näsa eludi, deludi; spe dejici.
— c. = blifwa föremål för, t. ex.: få stryk
vapulare; få tillrättawisning, förebråelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:09:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free